Databas med ansiktet på alla kineser

För de flesta är ansiktsigenkänning en lekfull smartphoneapp. Men i Kina planerar myndigheterna att installera ett landsomfattande nätverk av CCTV-kameror utrustade för ansiktsigenkänning.

Kina och många andra länder använder grundläggande system med ansiktsigenkänning för att övervaka bankomater och begränsa tillgången till statliga eller andra känsliga anläggningar. Ansiktsigenkänning är också en användbar säkerhetslösning. Minst en stor turistattraktion i Kina använder tekniken för att förhindra stölder. Liknande system har installerats vid dörrarna till kvinnornas sovsalar på Peking Normal University för att stoppa obehöriga från att ta sig in.

Nationell databas

För Kinas politiker och tjänstemän handlar ansiktsigenkänning om mer än säkerhet. Tekniken betraktas som nyckeln till nästa århundrades smarta städer. Det finns till och med skisser på ett socialt värderingssystem, där varje medborgare får betyg grundat på individens trovärdighet och ekonomiska status. Ansiktsigenkänningsprogramvara och -hårdvara är förutsättningen för genomförandet och myndigheternas mål är att utveckla en databas med alla kinesiska medborgare till 2020.

Anhängare av tekniken menar att hederliga medborgare inte har något att oroa sig för. Men vad man än tycker finns det mycket stora säkerhetsrisker om hackare skulle ta kontroll över systemen. Redan i dag finns 600 miljoner CCTV-system i Kina och ju fler de blir, desto större är risken för en cyberattack.

Stora säkerhetsrisker

Det finns redan flera rapporter om hur kinesiska hackare fått obehörig tillgång till konsumentwebbkameror över hela landet, och vissa experter tror att samma teknik skulle kunna användas för att hacka landets CCTV-nätverk.

Det är också en fråga om integritet och mänskliga rättigheter. Kina har alltid varit mycket säkerhetsmedvetet, men landets massiva övervakningssystem väcker frågor om moral och medborgarnas frihet. Vad innebär tekniken om regeringen i Kina till exempel använder den för att kartlägga deltagarna i fredliga demonstrationer?

Källa: Singularity Hub