Specialistläkaren: Missar Sverige AI-tåget väntar mer amerikansk vårdmodell

– Med den AI-utveckling vi ser nu har vi möjlighet att gå från digitaliserad vård till mer intelligent vård. Men det finns fortfarande en skepsis som påminner om den tveksamhet som fanns när vården gick från handskrivna journaler till digitala journalsystem.

– Viktigt att betona är att AI alltid ska vara ett beslutsstöd – aldrig en beslutsfattare. Det är alltid läkaren som gör den medicinska bedömningen. Däremot kan AI hjälpa till att strukturera information, analysera stora datamängder och minska den administrativa belastningen i vården. Så AI kommer inte att ersätta läkare, men de läkare som lär sig använda AI på rätt sätt kommer att få ett stort försprång i framtidens sjukvård.

Primärvården har störst digitaliseringsbehov

Khalid Kashwa är specialist i allmänmedicin och grundare av Nova Medical Health, en digital vårdmottagning med fokus på förebyggande medicin och metabola sjukdomar. Han menar att Sverige i grunden har goda förutsättningar att ligga långt fram i AI-utvecklingen. Vi har länge varit starka inom digitalisering och har omfattande medicinska data genom journalsystem och nationella register.

Vad vi saknar är ett tydligare politiskt fokus på hur tekniken kan användas för att möta vårdens strukturella utmaningar.

– I debatten hör vi ofta samma lösningar: att höja eller sänka skatten eller att försöka fördela läkare annorlunda i landet. Men det förändrar inte grundproblemet. Vi har en åldrande befolkning och ett ökande vårdbehov. Då behöver vi också smartare arbetssätt.

Enligt Khalid Kashwa är behovet av tekniskt stöd särskilt stort i primärvården.

– Primärvården hanterar majoriteten av alla folksjukdomar och har samtidigt den högsta arbetsbelastningen. Trots det ligger digitaliseringen ofta bara på administrativa funktioner som bokning av tider. Betydligt mindre fokus ligger på att använda data för att identifiera risker och förebygga sjukdomar.

För mycket av dagens sjukvård är fortfarande inriktad på att behandla sjukdom när den redan utvecklats, menar han.

– Det kan exempelvis ta många år innan en person får diagnosen typ 2-diabetes. Samtidigt finns det medicinska data och digitala verktyg som skulle kunna identifiera risker betydligt tidigare.

Digital uppföljning nästa steg

Inom arbetet med metabola sjukdomar har Khalid Kashwa initierat ett projekt kring digital uppföljning av patienter i hemmet. Tanken är att patienter ska kunna registrera exempelvis blodtryck eller blodsocker via en app. Om resultatet är negativt kopplas vårdpersonal in.

– Projektet startades men behövde pausas i ett tidigt skede och har ännu inte testats kliniskt. Den typen av lösningar kräver tydliga regelverk innan de kan användas i praktiken. Nu finns mycket oklarheter hur vi överhuvudtaget kan gå vidare med lösningen.

Han menar att sådana system på sikt kan bidra till mer kontinuerlig uppföljning och tidigare upptäckt av risker.

– Vi arbetar fortfarande mycket reaktivt i vården. Vi upptäcker sjukdom när den redan finns. Ny teknik skulle kunna hjälpa oss att arbeta mer förebyggande.

Regelverk bromsar utvecklingen

Internationellt ser utvecklingen olika ut. I andra delar av världen införs digitala vårdlösningar betydligt snabbare än i Europa.

– Regelverken ser olika ut i olika delar av världen. I Europa prioriteras integritet och patientsäkerhet högt, vilket är viktigt. Samtidigt behöver vi hitta sätt att utveckla ny teknik utan att processen blir så långsam att innovationen stannar av.

Enligt honom kan osäkerheten kring regelverk ibland göra att vårdgivare avstår från att testa nya lösningar.

– När riktlinjer saknas blir det lätt att man helt enkelt avstår från tekniken, fast den skulle kunna förbättra arbetet.

AI-diktering i vardagen

Samtidigt finns redan idag teknik som kan göra stor skillnad i läkarnas vardag. Ett exempel är medicinska dikteringssystem som omvandlar tal till text i realtid. Khalid Kashwa använder själv dikteringssystemet LeapScribe i sitt kliniska arbete.

– Det gör att jag kan fokusera mer på patienten under besöket i stället för att skriva samtidigt. Jag kan lyssna bättre och observera patienten mer noggrant.

Efter besöket finns samtalet transkriberat och kan sedan kompletteras och struktureras i journalen.

– Jag går igenom texten, korrigerar den och gör den medicinska bedömningen. Denna typ av system kan spara upp till en till två timmar administrativ tid per dag. Det är tid som i stället kan användas till patienter. Vi behöver mer sådana lösningar. 

“Riskerar en mer försäkringsbaserad vård”

Om den offentliga vården inte lyckas effektivisera verksamheten genom bättre teknik och arbetsmetoder, finns det enligt Khalid Kashwa en risk att utvecklingen går i en annan riktning.

– Privata aktörer investerar ofta mer i utveckling och kan leverera bättre service. Vi ser att allt fler svenskar skaffar privata sjukvårdsförsäkringar, vilket omkring 800 000 personer i Sverige har idag. Om målet är att vi ska fortsätta ha en jämlik vård – där alla har rätt till behandling oavsett var man bor – behöver vi använda oss mer av AI och annan ny teknik.

– Annars finns en risk att vi gradvis rör oss mot en mer amerikansk vårdmodell, med högre ojämlikhet och än mer finansierad av privata försäkringar, avslutar Khalid Kashwa.