Ny undersökning: Sverige tillhör AI‑eftersläntrarna
I en ny undersökning kategoriseras Sverige som ett eftersläpande land inom AI. Jämfört med världen i övrigt är det färre svenskar som utbildats inom AI, fler som är obekväma med tekniken, och fler som inte förväntar sig någon nytta alls av att organisationer använder AI.
I EY:s globala undersökning AI Sentiment Index 2026 har 18 000 personer från 23 olika marknader svarat på frågor om AI. De olika marknaderna delas in i tre kategorier baserat på medborgarnas AI-användning och inställning: pionjärmarknader, övergångsmarknader och eftersläpande marknader.
Indien, Kina, UAE och Brasilien återfinns bland pionjärerna medan Sverige, tillsammans med bland annat Finland, Storbritannien och Japan, tillhör den eftersläpande gruppen. Detta innebär att svenskar är mindre benägna att nyttja AI, har lägre förtroende för tekniken och är mindre sugna på att låta AI fatta beslut på deras uppdrag.
– På 90-talet fick Sverige ett digitalt försprång tack vare pc-reformen. Plötsligt hade alla en dator hemma, lärde sig använda den och byggde digital kompetens. Något motsvarande har inte hänt med AI, och det märks. Vi tror att vi hänger med för att vi har hört talas om ChatGPT, men verklig kompetens byggs genom daglig användning, nyfikenhet och utbildning. Och där halkar vi efter, säger Charlotta Kvarnström, partner på EY och rådgivare inom tech.
Undersökningen visar att endast en tredjedel av svenskarna (32 procent) tror att AI leder till bättre produkter och tjänster, jämfört med 42 procent globalt. Drygt 12 procent förväntar sig inte någon nytta alls av att organisationer använder AI, vilket är nästan dubbelt så många som globalt.
Få har gått AI-utbildningar
Enligt EY kan den utbredda skepsisen bero på brist på utbildning. Sex av tio svenskar svarar att de inte har genomgått någon träning eller utbildning i AI de senaste sex månaderna, jämfört med 50 procent globalt. Samtidigt har endast 14 procent genomgått en avancerad AI-utbildning, jämfört med 23 procent globalt. I de länder som leder AI-utvecklingen, de så kallade pionjärmarknaderna, har hela 36 procent fått avancerad utbildning.
Dessutom är användningen av AI-agenter är lägre i Sverige. 12 procent av svenskarna har använt agenter, jämfört med 16 procent globalt, och 24 procent i pionjärmarknader.
– Det är lätt att tolka svenskarnas tveksamhet inför AI som en medveten försiktighet inför riskerna med en helt ny teknik. Men att sex av tio saknar grundläggande utbildning om AI berättar en annan historia. Kanske är oron inte rotad i eftertänksamhet, utan snarare i bristande utbildning, säger Charlotta Kvarnström.
“AI-strategin ger oss en konkurrensfördel”
Sverige sticker också ut i att vi är ett av få länder som numera har en nationell AI-strategi.
– Sveriges AI-strategi, i kombination med en transparent och reglerad syn på AI samt en snabbt växande, fossilfri infrastruktur, ger oss en konkurrensfördel. Detta trots att användningen och investeringar idag släpar efter. Dessutom pågår det också flera viktiga etableringar som stärker Sveriges position genom att attrahera både kompetens och kapital, säger Charlotta Kvarnström.
Läs mer om ämnet: