Ny undersökning: AI och regleringar får nordiska företag att satsa på suveränitet

– Vi ser hur molnet i allt högre grad ”kommer hem” och det gäller även Sverige. När AI blir än mer integrerat i verksamheten ökar kraven på kontroll över data och infrastruktur. Det driver investeringar i suveräna molnlösningar och stärker utvecklingen av lokal datacenterkapacitet samt digital infrastruktur i hela Europa, säger Charlotta Kvarnström, partner och rådgivare inom teknik-, media- och telekomsektorn på EY, i ett pressmeddelande.

Fyra av tio företag moln-suveräna inom ett år

Enligt EY:s senaste undersökning om teknikinvesteringar, EY Reimagnining Industry Futures 2026, investerar nästan vart femte företag (19 procent) i Norden i suveräna molnlösningar, och ytterligare 19 procent har en plan för suveräna molninvesteringar kommande år. Kundförtroende och regulatorisk efterlevnad uppges vara några av huvudskälen.

Just regulatoriska krav, och nya lagar och policyer runt digital suveränitet och cybersäkerhet, har enligt respondenterna en allt större betydelse i teknikinvesteringar. För var tredje (34 procent) svarande är dessa regleringar en avgörande faktor. Andra globala faktorer såsom handelskonflikter påverkar teknikavtalen för tre av tio företag.

– Kriterierna för teknikval har förändrats markant de senaste åren. Säkerhet, datakontroll och AI-kapacitet står högt på företagens agenda i Sverige och även globalt. Geopolitik och nya förmågor att möta krav på digital suveränitet blir avgörande, säger Charlotta Kvarnström.

Företagens ökade prioriteringar av säkerhet och regelefterlevnad tycks även sammanfalla med att drygt fyra av tio (43 procent) på en global nivå planerar att samla fler tekniklösningar hos färre leverantörer de kommande tolv månaderna.

Intressanta branschskillnader

I undersökningen framgår det, enligt Charlotta Kvarnström, att företag inom bland annat teknik- och tillverkningssektorn generellt verkar ha kommit längre i att investera i, och testa, (generativ) AI. I dessa branscher är skalning en utmaning, vilket kan kopplas till kompetens och styrning.

I andra, mer reglerade verksamheter inom exempelvis offentlig sektor och delar av finanssektorn, betonas i större utsträckning frågor runt regelefterlevnad och datasuveränitet.

– Där handlar diskussionen mindre om huruvida AI ska användas, och mer om hur det kan göras på ett säkert och regulatoriskt hållbart sätt, säger Charlotte Kvarnström, till Voister.

AI-investeringar på bred front

Sedan förra årets undersökning har andelen som var i tidiga tester av generativ AI minskat från samtliga respondenter, till sex av tio.

Drygt en av tre (36 procent) av de nordiska företagen i undersökningen investerar i generativ AI och ytterligare en tredjedel planerar liknande satsningar under det kommande året. Vart fjärde nordiskt bolag använder AI-agenter – den mer planerande och utförande varianten av AI-programvarorna – och 35 procent kommer påbörja sina agentinvesteringar nästa år.

Är nordiska/europeiska företag frustrerade över Europas jämförelsevis hårda regleringar runt AI?

– Många nordiska och europeiska företag upplever att högre regulatoriska krav påverkar hur AI kan utvecklas och skalas, vilket vi ser i flera av våra andra AI‑studier. I den här undersökningen framkommer det dock inte att företagen i första hand beskriver regleringar som ett hinder i sig, även om frågor som datasuveränitet, styrning och regelefterlevnad tydligt präglar hur AI‑satsningar utformas i Europa. I Norden och Sverige ser vi allt oftare att detta vänds till en styrka, nämligen att bygga AI som är säker, transparent och ansvarsfull redan från start. Den typen av nordiskt förankrad AI, med höga krav på tillit och regelverk, kan i längden bli en tydlig konkurrensfördel, säger Charlotte Kvarnström.