M och S: Så blir Sverige en bättre technation

Onsdagen 11 mars lanserade Techsverige valmanifestet Techsäkra Sverige, där de har samlat fyra reformområden som spelar en avgörande roll för Sveriges framtid. Först ut att presenteras är reformen Det digitala folkhemmet – ett kompetenslyft för att stärka den digitala kompetensen i hela befolkningen. Reformen bygger på en bred kraftsamling där näringsliv, utbildningsväsen, studieförbund och civilsamhälle tillsammans rustar fler för ett alltmer digitalt samhälle.

Lanseringen skedde i samband med premiären för Techsveriges nya podcast Techsäkra Sverige. På plats för att livepodda om Digitala folkhemmet-reformen var EU-minister Jessica Rosencrantz (M), och Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Ardalan Shekarabi.  

Jessica Rosencrantz inledde med att prata om Sveriges och EU:s position inom techsfären, där hon jämför AI-revolutionen med andra historiska skiften som järnvägsuppbyggnaden i Sverige och Spinning Jenny. 

– När man är mitt inne i ett stort skifte är det svårt att veta att man är det. När man byggde ut järnvägsrälsen en gång i tiden, eller när Spinning Jenny ersatte väverskorna i industrin, såg man inte heller att det var ett så transformativt skifte. Lite så är det nu med digitalisering och AI.  

Det här är också den riktigt stora utmaningen för Europa, menar hon.  

– Vi har ett enormt stort beroende av amerikanska bolag. Europa har hamnat efter Kina och USA inom just de här områdena och industrierna – vi måste börja närma oss. Här är Sverige unikt i vår fantastiska startupscen, där vi ligger i toppen med unicorns (ett privatägt tillväxtbolag som nått en värdering på minst 1 miljard dollar, reds. anm) per capita, och är världens näst mest innovativa land. Men vi vet att våra techföretag har utmaningar med för lite investeringsbart kapital och svårigheter att hitta kompetens.  

Ardalan Shekarabi håller med om att vi är mitt inne i ett stort skifte, som han menar kan förändra hela strukturen på arbetsmarknaden och hur samhället organiseras.  

– Det är inte en överdrift att hävda att de förändringar vi är inne i och har framför oss är lika omfattande som den industriella revolutionen. Men vi ser det inte eftersom det sker stegvis, samtidigt som utvecklingen går väldigt fort. Sverige hanterade den industriella revolutionen väldigt bra, delvis tack vare ett samspel mellan politik och näringsliv, och fredliga lösningar på hårda konflikter.  

Och Sverige står väl rustat även i denna revolution, menar han. Vi har goda ekonomiska förutsättningar och stark innovationskraft, men det finns brister i vår förvaltningsmodell. 

– Det finns ett enormt starkt ”sektorstänk” i svensk förvaltning, där myndigheter och departement fokuserar på sina egna ansvarsområden snarare än samverkar över gränserna. Dessutom har vi tre nivåer, det vill säga statlig, regional och kommunal nivå, som inte alltid är koordinerade. Så vi har en del att göra på förvaltningssidan för att kunna möta kraften som finns i privat sektor.

Stärka ungas digitala lärande

Reformen Det digitala folkhemmet är en trestegsraket, där en av delarna handlar om att stärka barn och ungas digitala lärande. Här föreslår Techsverige ett nationellt program som samordnar digitalt lärande utanför skoltid. En föregångare är Kanadas skolsatsning Cancode, där staten finansierar ideella organisationer som erbjuder kostnadsfria aktiviteter inom programmering och AI.  

– Något liknande skulle absolut kunna göra nytta i Sverige också. Jag har en femtonåring hemma som ska välja gymnasium, och man märker som förälder vilken stark betoning skolsystemet har på det samhällsvetenskapliga. Det är nog inte bara specifikt skolan, utan generellt i samhället, säger Ardalan Shekarabi.  

Samtidigt hänger Sveriges framtid på att unga väljer att satsa på teknik, menar han. 

– Det är en överlevnadsfråga för landet. Om vi inte får massa ungdomar att välja tekniska utbildningar kommer vi inte ha samma konkurrenskraft. Vi kanske kan klara oss i konkurrensen mot jämförbara länder i Europa, men det är ju inte dem vi tävlar mot.  

Den självklara destinationen för högkvalificerad arbetskraft 

En annan vital fråga i reformen är kompetens. Här menar Jessica Rosencrantz att vi behöver fokusera på två olika delar: Dels kompetensrusta vår egen befolkning, dels göra det lättare för svenska techbolag att anställa från utlandet. 

– Sverige ska vara den självklara destinationen för högkvalificerad arbetskraft, och för att bli det har vi gjort en del förändringar. Bland annat har vi kortat handläggningstider för högkvalicerad arbetskraft från 100 dagar till 18. Men en techentreprenör tycker säkert att det borde ta en timme.  

– Från Moderaternas håll vill vi också få till ett bättre system för personaloptioner, så att fler företag kan använda dessa för att locka hit personer.  

På kompetenstemat trycker Ardalan Shekarabi på vad han anser är en av de största reformerna senaste tio åren, nämligen det så kallade omställningsstudiestödet som drevs igenom av riksdagen i juni 2022. Genom reformen har varje svensk mitt i arbetslivet möjlighet att i ett år studera med en ersättning som ofta motsvarar cirka 80 procent av lönen.  

– Det här är få andra länder som har på plats. Vad som behöver utvecklas på området är utbildningsutbudet. Universitet och högskolor måste klara av att anpassa sina utbildningar efter behovet, exempelvis genomföra kortare utbildningar än man är van vid. Där är vi inte framme än.  

AI för alla – nutidens hem-pc-reform? 

För snart 30 år sedan infördes hem-pc-reformen för att öka datoriseringen i svenska hem, vilket ofta lyfts fram som en viktig del i skapandet av det tekniskt mogna Sverige. I AI-kommissionens rapport Färdplan för Sverige föreslog AI-kommissionen en ”AI för alla”-reform, men i regeringens nysläppta AI-strategi fanns ingen sådan reform med. 

Detta är Ardalan Shekarabi kritisk emot.  

– Regeringens AI-strategi blev inte så bra. AI-kommissionens rapport innehöll omfattande idéer och potentiellt stora strukturförändringar. Sedan mals dessa idéer ned. Finansdepartementet vill inte ha nya kostnader, och de olika sakdepartementen vill inte att deras myndigheter ska avstå från något. Till slut blev det inte särskilt mycket nytt alls.  

Så kan Sverige inte jobba om vi ska ligga i framkant i den internationella konkurrensen, menar Ardalan Shekarabi, och påpekar att den högsta ledningen i Sverige är staten, och att finansminister och statsminister behöver prioritera detta och ”köra över dem” som gör motstånd.  

– Det skedde inte i det här fallet. När det gäller just styrning av offentlig förvaltning är faktiskt Danmark lite av en förebild. Där har staten lättare att exempelvis köra över kommuner och regioner: ”Anslut er eller bli av med statsbidragen”. Och då ansluter sig alla.  

Samtalet avslutades med att Åsa Zetterberg, vd på Techsverige och poddens programledare, frågade: Vad är den viktigaste techreformen ni skulle vilja se för att techsäkra Sverige?  

– Kompetens och kapital är de viktigaste frågorna. Sverige behöver bli en ännu mer attraktiv destination för talanger runt om i världen, så att bolagen här kan växa. Dessutom behöver vi se till att det finns kapital – man ska inte behöva vända sig till USA för att kunna skala upp sitt bolag, säger Jessica Rosencrantz. 

– Vi behöver öka mobiliteten på arbetsmarknaden. En av de viktigaste tillväxtfaktorerna under 90-talet var att folk bytte mellan olika yrken och flyttade från norr till söder och vice versa. Företag runt om i landet har idag svårt att hitta rätt arbetskraft för att folk inte är tillräckligt rörliga. Här har politiken en viktig roll i att utbilda människor och på andra sätt skapa en rörlighet på arbetsmarknaden som gör att kompetensförsörjningen kan lösas – då kan näringslivet göra sin del och vi får tillväxt och utveckling.