Detta kan It-Sverige lära av Ukrainas snabba omställning
”Motståndskraft är en omvandlings- och flexibilitetsförmåga, inte en lagrad kapacitet”, är en av slutsatserna i en ny studie från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Förenklad upphandling och digitala innovationsplattformar är några av lärdomarna Sverige kan dra från Ukrainas försvarskrig.
– Sverige behöver ett innovationssystem som kan ställa om och leverera snabbare, säger professor Sylvia Schwaag Serger, vd för IVA.
I studien Wartime Industrial Dynamics and Resilience – How to Promote Entrepreneurship and Innovation During Crises har forskarna Maryna Brychko och Pontus Braunerhjelm, båda verksamma vid Blekinge tekniska högskola, tittat på hur drönarsektorn sett ut i Ukraina innan 2014, åren 2014 till 2022, samt efter invasionen, alltså 2022 till idag.
Spridd produktion skapar robusthet
Under hybridkrigsföringsåren, 2014 till 2022, fanns uppskattningsvis drygt 800 drönartillverkare i Ukraina. Efter Rysslands invasion i februari 2022 har detta antal ökat till 2 500 aktörer. I studien konstaterar man hur frontlinjen i kriget har fungerat som ett slags ”epistemisk institution”, det vill säga drönare har testats i riktiga krigsmiljöer, och återkoppling har snabbt skickats tillbaka till tillverkare, vilket skapat ett slags innovationsloop.
Den spridda produktionen har på så sätt skapat en sorts robusthet och minskat risken för leveransproblem. Detta, menar författarna, är något som svenska staten redan i fredstid kan dra lärdomar av genom att ”...vidta åtgärder för att minska potentiell resursbrist, liksom risk mer generellt, för att företagen ska kunna nå industriell skala och ökade volymer”.
Underlätta upphandling
För att Sverige ska kunna bli lika snabbfotade, och lyckas skala på ett sätt som Ukraina gjort i sin utveckling av drönare, rekommenderar författarna bland annat underlättnader i upphandlingsförfarandet, så att små och medelstora företag samt entreprenörer kan ”…delta i offentlig upphandling, antingen genom enklare procedurer eller genom att bistå mer direkt”.
Statlig digital infrastruktur
Vidare menar man att den svenska staten bör tillhandahålla en digital infrastruktur som möjliggör decentraliserad innovation under statlig koordinering. ”Lärdomen är att staten redan idag bör verka för att den typen av plattformar etableras”, skriver forskarna i sina slutsatser
– Ukrainas erfarenheter visar att vi behöver enklare upphandlingsregler, digitala plattformar som ger nya aktörer en chans och att staten även vågar satsa på små snabbfotade företag, säger Sylvia Schwaag Serger.
Läs mer om ämnet: