"Sluta behandla ekonomiavdelningen som administrativt stöd"

AI-debatten präglas just nu av ett närmast apokalyptiskt tonläge. Jobb ska slås ut. Yrken försvinna. Människor ersättas. Men, i näringslivet är det inte det vi ser hända. Det vi ser är något betydligt mer krävande och samtidigt mer hoppfullt.

Jobben försvinner inte. De förändras och klättrar uppåt i värdekedjan. Ingenstans är detta tydligare än på ekonomiavdelningen.

Trots den snabba teknikutvecklingen betraktas finance fortfarande i många bolag som en administrativ stödfunktion. Fokus ligger på bokföring, fakturor och rapporter. Samtidigt förväntas företagsledningar fatta snabbare och mer komplexa beslut än någonsin, i en omvärld där räntor, kostnader, risker och efterfrågan kan förändras på veckor, ibland dagar.

Här uppstår en paradox. Ekonomifunktionen ska leverera beslutsunderlag, men hålls ofta utanför själva besluten. Den sitter på data om marginaler, kostnadsdrivare, risk och kapacitet, men kopplas in sent i strategiarbetet, ibland först när riktningen redan är satt.

När beslutsunderlagen brister blir reaktionen långsam. Och i dagens marknad finns en tydlig korrelation mellan att agera långsamt och att förlora affärspotential.

Data vi på Gazella har tagit fram visar att det inte är brist på teknik som bromsar utvecklingen. I vår genomgång av kravprofiler för CFO-, Group Controller- och Business Controller-roller har andelen tjänster där AI, automatisering eller digitalisering nämns ökat från 4 procent år 2023 till hela 17 procent i år. Kraven på data- och analyskompetens har samtidigt fördubblats. Andelen roller där Power BI, business intelligence eller avancerad analys efterfrågas har gått från 14 till 29 procent på två år.

Detta är ingen tillfällig trend. Det är ett tydligt tecken på vart ekonomifunktionen är på väg, nämligen från bakåtblickande rapportering till framåtblickande styrning. Från administration till affär.

Ändå organiseras och leds ekonomiavdelningen i många bolag som om detta skifte ännu inte har ägt rum. Prognoser tar sällan tillräcklig höjd för makroekonomiska förändringar. För få scenarier analyseras och för lite tid avsätts för att bygga beslutsunderlag som verkligen håller. I stället fattas beslut på magkänsla, trots att bättre data finns tillgänglig.

Konsekvensen blir att risker upptäcks för sent, möjligheter missas och företag tappar fart när marknaden rör sig snabbare än organisationen.

När vi på Gazella rekryterar ställer vi oss alltid samma fråga: vilka moment i det här jobbet borde vara automatiserade inom ett år? En rekrytering ska vara långsiktig, men i en värld där AI snabbt tar hand om det repetitiva måste roller och ansvar kontinuerligt omprövas.

Det är här AI-debatten behöver byta fokus.

Frågan är inte hur många jobb som försvinner, utan hur många organisationer som misslyckas med att låta sina medarbetare växa in i mer avancerade, mer värdeskapande roller. 

Det är dags att sluta prata om att CFO:n ska få en bredare roll. Den rollen är redan här. Att ha finance nära affären är inte längre en trevlig ambition, utan en förutsättning för att fatta bra beslut i tid.

För företag som vill ta steget handlar det om att ge ekonomifunktionen en självklar plats i strategirummet och tid att ta fram beslutsunderlag som faktiskt håller. Det handlar om att fokusera på ett fåtal relevanta styrtal som följs löpande, snarare än ett stort antal KPI:er som analyseras för sent. Det handlar om att automatisera rapporteringen och frigöra tid för analys, tolkning och rekommendationer. Och det handlar om att säkra data- och analyskompetens i teamet, eftersom detta numera är kärnkompetens, inte ett tillval.

Ibland kan extern AI-expertis vara rätt väg. Men ofta är flaskhalsen något betydligt mer grundläggande: tid. Genom att avlasta CFO:n och stärka teamet kan finance ta ledningen i förflyttningen, och se till att arbetet lever vidare även efter enskilda initiativ.

AI tar inte bort ekonomijobb. AI tar bort ursäkten att inte använda dem fullt ut.

Erik Wennhall, vd Gazella