Så vill Adda Inköpscentral öka hållbarheten inom it-upphandlingar

Adda Inköpscentral är en del av SKR:s bolagskoncern och stödjer kommuner, regioner och deras bolag genom att ta fram nationella ramavtal, erbjuda strategiskt inköpsstöd och utveckla hållbara och effektiva upphandlingslösningar.

Organisationen arbetar brett med upphandling inom en rad områden, inklusive it‑produkter och it‑tjänster, där hållbarhet är en central del i både kravställning och uppföljning. Peter Nohrstedt är hållbarhetschef på Adda Inköpscentral.

– Den allra viktigaste aspekten inom it-hållbarhet är leveranskedjorna. Cirka 80 procent av it-enheters klimatpåverkan sker nämligen vid produktionen, när mineraler, metaller och sällsynta jordartsmetaller bryts och råvaror framställs. Detta gör såklart arbetet väldigt svårt, då utvinningen av dessa  till stor del sker i områden där det råder hög risk för negativ påverkan på människor och miljö.

Adda Inköpscentral har tillsammans med alla regioner i Sverige ställt krav på hållbara leveranskedjor i mer än tio år, och häromåret tog man fram nya villkor för dessa. De nya villkoren för hållbara leveranskedjor ligger närmare FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s regler för multinationella företag.

Bland annat innebär de att leverantörer måste kunna visa att de identifierar risker för negativ påverkan på människor, miljö och samhälle, att de förebygger och begränsar sådan påverkan, och gottgör om de själva bidrar till skador i leveranskedjan.

När Adda Inköpscentral inkluderar dessa villkor i en upphandling blir de bindande kontraktsvillkor som it-leverantören måste acceptera vid anbudslämning och följa under avtalets hela löptid.

– När avtalet varit i drift i cirka ett år knackar vi på hos leverantörer med vår revisor för att se hur de jobbar med kraven. Hittar vi avvikelser får leverantören skriva en plan för hur man har tänkt åtgärda dessa, och efter en tid återvänder vi för att se om de lyckats.

Viktigt med återbruk och återanvändning

Eftersom cirka 80 procent av it:s klimatpåverkan kommer från produktionen blir även cirkularitet en viktig fråga för Adda Inköpscentral och Peter Nohrstedt. Att få till ett ökat återbruk och återanvändning av it-produkter är därför högt på agendan.

– Det är viktigt att produkter kan användas så länge som möjligt, exempelvis sex år i stället för tre. Men här har ett problem varit att slutanvändaren kanske inte känner sig prioriterad om hen behöver använda en gammal dator. Men vi ser en förändring i inställning, där det blir alltmer accepterat att använda en dator under en längre tid, så länge den fungerar och går att uppdatera.

– En annan utmaning med äldre it är att det kan innebära mer jobb att hålla dem säkra, och därför har även it-avdelningar historiskt varit lite motvalls mot gamla datorer.

Ett ökat återbruk i samhället kan vara viktigt även ur en beredskapssynpunkt, menar Peter Nohrstedt.

– Ur ett beredskapsperspektiv är det inte optimalt att Sverige är beroende av andra länders mineraler, metaller och jordartsmetaller, eftersom vi därmed förlorar möjligheten att säkerställa kontroll över tillgång, stabilitet och de hållbarhetsförhållanden som präglar utvinningen. En lågt hängande frukt här är ju att vi åtminstone kan återanvända de ämnen och material som redan finns i våra produkter.

Poängsystem för leverantörer

Det är också så att vissa av materialen och ämnena som finns i våra digitala enheter är lätta att återvinna – andra är mycket svårare. Här skulle Peter Nohrstedt gärna se ett poängsystem som premierar leverantörer som erbjuder produkter med hög återvinningsbarhet.

– Leverantörer som ligger långt framme skulle kunna få poäng eller prisavdrag i upphandlingen. Detta skulle ge incitament till mer cirkulära produktlösningar.

Därutöver skulle Peter Nohrstedt gärna se att leverantörer tar fram ett gemensamt mått på klimatpåverkan på sina produkter. 

– Ett standardiserat livscykelbaserat mått för it‑produkters klimatpåverkan skulle underlätta jämförelser i upphandlingar och samtidigt kunna inkludera sociala aspekter kopplade till leveranskedjan.

Vad skulle du vilja att kommuner och regioner blir bättre på när det gäller hållbara upphandlingar?

– Kommuner och regioner skulle behöva en tydligare plan kring cirkulärt användande. I dag kan olika verksamheter inom samma organisation göra olika val av it‑produkter, vilket gör det svårt att få överblick och arbeta strategiskt.

Och i dagsläget skiljer sig kompetensen kring cirkulärt användande kraftigt mellan olika kommuner och regioner.

– Större kommuner har ofta dedikerade resurser för att hantera it‑produktfloran. I mindre kommuner kan ansvaret ligga på personal med många andra arbetsuppgifter. Det är viktigt att fler kommer igång, för utöver den miljömässiga vinsten kan ett cirkulärt användande även innebära kraftiga kostnadsbesparingar.

Om du tar fram spåkulan och blickar framåt fem år, hur ser it-upphandlingar inom offentlig sektor annorlunda ut då?

– Vi kommer sannolikt att se alltmer av DaaS-lösningar (device-as-a-service), där kommuner och regioner köper enheter som en tjänst, och där leverantören tar ansvar för enhetens hela livscykel. Detta kan göra hanteringen mer effektiv. Dock behöver leverantörerna bli duktigare på att förstå offentlig sektors behov.

– Därutöver förväntas digitala produktpass bli obligatoriska och ge insyn i produktens livscykel, klimatpåverkan, möjlig återanvändning och materialinnehåll. På så vis blir det enklare för kommuner och regioner men även privata konsumenter att jämföra produkter.