Forskare: Generativ AI driver på trötthet och utbrändhet på jobbet

När AI diskuteras runt om i samhället nämns ofta att tekniken kan göra det tråkiga arbetet åt dig, samtidigt som du kan fokusera på värdeskapande uppgifter och bli en skickligare tjänsteperson. Tjänsterna arbetar åt dig, så att du behöver arbeta mindre hårt – en win-win. 

I en ny studie har forskare vid UC Berkeley försökt ta reda på hur AI:s inträde de facto påverkar arbetsroller- och uppgifter, och vad som händer när anställda verkligen anammar tekniken. Forskarna spenderade åtta månader på ett techföretag och upptäckte att AI inte endast innebär en ökad produktivitet, utan potentiellt även fler utbrända medarbetare. 

Trots att ingen på företaget blev pressad att använda AI-verktyg och ingen blev tillsagd att nå nya mål, ledde verktygen till att medarbetarna började göra mer eftersom de fick mer att kännas genomförbart. Arbetet började flyta in på lunchraster och sena kvällar, samtidigt som to-do-listorna blev längre för att fylla varje timme som AI frigjorde. 

Som en ingenjör på företaget sade till forskarna:

– Ni hade kanske tänkt att eftersom ni kunde vara mer produktiva med AI, så sparar ni lite tid och kan arbeta mindre. Men egentligen arbetar ni inte mindre. Ni arbetar lika mycket eller till och med mer.

Under tiden på företaget identifierade forskarna att AI främst intensifierade arbetet på tre olika sätt. 

Uppgiftsökning. Anställda tog i högre grad på sig arbetsuppgifter som de tidigare skulle ha outsourcat, undvikit eller skjutit upp. Exempelvis började produktchefer och designers skriva kod. Medarbetarna beskrev detta som att “bara prova saker” med AI:n men experimenten ackumulerades till en tydlig utvidgning av arbetsområden. 

Oklara gränser mellan arbete och icke-arbete. Eftersom AI gjorde det så enkelt att påbörja en uppgift lade medarbetarna in enklare uppgifter där de tidigare tagit pauser. Många skrev in promptar under lunchen eller i möten. Det var vanligt att skicka iväg en sista prompt precis innan man lämnade skrivbordet, så att AI:n kunde jobba under tiden. Dessa åtaganden upplevdes sällan som merarbete, men sammantaget innebar de färre naturliga pauser. Att skriva en rad till ett AI-system kändes dessutom mer som en chatt än en formell uppgift, vilket resulterade i att arbetet spreds ut på kvällar eller tidiga morgnar. Gränsen mellan arbete försvann inte, men den blev lättare att överskrida.

Mer multitasking. AI-användandet ledde till en ny arbetsrytm där anställda skötte flera uppgifter samtidigt. Bland annat var det lätt att återuppliva uppskjutna uppgifter eftersom AI kunde “hantera dem” i bakgrunden. Att ha en AI som arbetspartner gav en viss känsla av momentum, men innebar också ständiga uppmärksamhetsskiften, frekventa kontroller av AI-resultat och ett växande antal öppna uppgifter. Många medarbetare noterade att de gjorde mer på en gång – och kände mer press – än innan de använde AI, trots att tidsbesparingarna från automatiseringen från början hade varit avsedda att minska sådan press. 

Enligt forskarna vid UC Berkeley står det klart att generativ AI stärker tjänstepersoner i deras vardag, men att denna förstärkning inte nödvändigtvis är positiv ur ett mänskligt perspektiv.

“AI-användningen leder till trötthet, utbrändhet och en växande känsla av att arbetet är svårare att lämna, särskilt i takt med att företagens förväntningar på snabbhet och respons ökar”, skriver de.