Nya AI-klyftan – chefer tror på effektivisering, anställda är tveksamma
Chefer är mycket mer övertygade om att AI ger effektivitetsvinster än övriga medarbetare, visar en ny studie. Enligt AI-experten Dan Sack kan skillnaderna bland annat bero på att företag har väldigt högt ställda förväntningar på tekniken, och att medarbetare ser AI-verktygens begränsningar i vardagen.
En undersökning från konsultföretaget Section visar att chefer och medarbetare har helt olika uppfattningar om vilken nytta AI gör på jobbet. Section ställde bland annat frågan om hur mycket tid man sparar med hjälp av AI varje vecka, och majoriteten av tjänstemännen uppger att de sparar mindre än två timmar. Hela 40 procent upplever ingen tidsbesparing alls.
Bland cheferna är det bara 2 procent som inte upplever någon tidsbesparing, medan en tredjedel uppger att de sparar mellan fyra och åtta timmar i veckan. En femtedel säger att de med hjälp av AI sparar över 12 timmar per vecka. Dan Sack, AI-expert på konsultföretaget BCG, är inte förvånad över resultaten.
– Ledningsgrupper hittar enkelt enskilda exempel där AI fungerar väldigt bra – små pilotprojekt eller tester som visar på stor potential. Men det finns ett stort glapp mellan lovande punktinsatser och att faktiskt rulla ut tekniken brett i en hel organisation, säger Dan Sack till Svenska Dagbladet.
Dan Sack menar att skillnaden i upplevelse kan bero på att medarbetare använder AI-verktyg i sin vardag och ser dess begränsningar.
– Verktygen kan snabba på vissa saker, men också skapa merarbete – till exempel genom att generera stora mängder innehåll med låg kvalitet. Chefer tenderar däremot att fokusera på exempel där AI fungerar extremt bra och antar att samma resultat går att skala upp överallt.
Högt ställda AI-förväntningar
En annan förklaring till chefernas optimism kan vara företagens högt ställda förväntansnivå på AI – speciellt i Sverige. Många företag räknar med produktivitetsvinster och intäktslyft på cirka 25 procent.
– Det är nivåer som ligger två till tre gånger högre än hos globala jämförbara företag. Samtidigt investerar svenska bolag mer än många andra. Problemet är att pengarna till stor del går till fel typ av satsningar och resultatet är svårt att mäta, enligt Dan Sack.
Här syftar Dan Sack på att många bolag rullar ut färdig, standardiserad mjukvara brett i organisationen, exempelvis verktyg som Copilot, Gemini eller Chat GPT Enterprise.
– Nyttan blir utspridd och diffus, ofta handlar det om några få procent i produktivitetsförbättring – och det är svårt att se faktiska resultat, även om verktygen är hjälpsamma.
“Satsar på initiativ med begränsad avkastning”
Investeringarna skulle ge en bättre avkastning om de lades på att faktiskt förändra hur verksamheten fungerar.
Och en mycket större andel av svenska bolags totala AI-investeringar går till standardiserad mjukvara jämfört med andra länder, enligt Dan Sack.
– Hos företag globalt står den typen av satsningar för kanske tio procent av AI-portföljen. I Sverige handlar det snarare om hälften. Då satsar man i praktiken på initiativ med begränsad avkastning.
Fortsätter vi på den inslagna vägen riskerar vi en situation där förväntningarna inte alls matchar utfallet, menar Dan Sack.
– Det är inte så att AI saknar värde – tvärtom. Men värdet kommer inte av sig självt genom att ”släppa ut” verktyg i organisationen. Samma investeringar skulle ge en betydligt bättre avkastning om de lades på att faktiskt förändra hur verksamheten fungerar. Men att ställa om en organisation tar lång tid, säger han.
Läs mer om ämnet: