Ny forskning: Digitala myndighetstjänster kan öka utanförskap 

Under fem år har Ahmed Kaharevic studerat digitalt utanförskap i två utsatta områden i Linköping och Norrköping. Han kan konstatera att många som bor i dessa områden använder sociala medier och internet, men det uppstår stora svårigheter när de ska hantera digitala kontakter med myndigheter.  

– Många av dem jag mötte använder sociala medier och läser nyheter på internet. Allt det pekar på att de inte är digitalt utanför. Men när de till exempel ska ta del av skolans läroplattform blir det plötsligt svårt. Då kan man säga att i den situationen är de plötsligt utanför, säger Ahmed Kaharevic i ett pressmeddelande.  

En gemensam plattform kan minska utanförskapet

Varför blir det så? Ahmed Kaharevic menar att det beror på bristande språkkunskaper, en begränsad förmåga att navigera i digitala tjänster och otillräcklig kunskap om det svenska samhället.

I hans avhandling föreslår han åtgärder som en gemensam digital plattform för myndighetstjänster, vilket ska göra dem lättare att hitta. Detta finns redan i flera andra länder, men inte i Sverige.

Därutöver behövs mer utbildning i språk, samhällskunskap och digital kompetens via kommuner och frivilligorganisationer, samt bättre samordning mellan dessa aktörer. Även nationella satsningar mot segregation behöver inkludera digitalt utanförskap.

Kunskap krävs för att utöva rättigheter och skyldigheter 

Ahmed Kaharevic påpekar att det pågår politiska diskussioner om att begränsa tillgången till välfärdsstaten för att göra människor mer aktiva och minska segregationen. Men den snabba digitaliseringen riskerar att motverka detta.

– Oavsett vilken väg man vill gå – mot en mer restriktiv eller mer öppen välfärdsstat – behöver människor ha kompetenser och resurser för att kunna utöva sina rättigheter och skyldigheter, säger Ahmed Kaharevic.