Från frustration till innovation – AI minskar fallolyckor på Akademiska sjukhuset
Cristoffer Eriksson (t.h)
En ny AI-styrd radarlösning för att förhindra fallolyckor har installerats på mag- tarm- och njuravdelningen på Uppsala Akademiska sjukhuset. Efter bara två månader ser man positiva resultat i form av minskade antal fallolyckor och mindre stressad personal.
Cristoffer Eriksson är undersköterska på mag- tarm- och njuravdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. När han fick frågan från Innovationsenheten i Region Uppsala om vad som skulle hjälpa dem mest på avdelningen svarade han: "En lösning på problemet med fallolyckor." Bara under 2024 registrerades 57 fallolyckor på hans avdelning, varav 17 krävt ytterligare vård.
Innovationsenheten återkom med en möjlig lösning: En AI-styrd puck i taket som med radar larmar när en patient rör sig, sätter sig upp eller försöker resa sig.
– Jag kände att det här är precis det vi behöver, säger Cristoffer Eriksson.
De startade en projektgrupp redan innan finansieringen var klar, med upphandlare, it, projektledare, systemutvecklare och vårdkvalitetsutvecklare.
"Nu älskar jag problem!"
– Vi har sparat väldigt mycket tid på att involvera ”alla” från början, säger Cristoffer.
Cristoffer och hans projektteam presenterade förslaget för regionstyrelsen som var positiva och har investerat en miljon kronor i projektet. Detta var våren 2024 och sedan dess har Cristoffer Eriksson jobbat deltid med att utveckla projektet, göra förstudier och nu även implementera lösningen.
Upphandlingen blev klar sensommaren 2025 och i november installerades puckarna i alla rum på avdelningen.
”All minskad stress inom vården är väldigt positivt”
Den AI-styrda pucken i taket läser av tre olika av nivåer av risk. Med tekniken följer även en läsplatta som ryms i fickan på personalens arbetskläder. När ett larm utlöses får alla larmet och någon kan alltid snabbt infinna sig på platsen och förhindra ett fall eller hjälpa patienten.
AI-lösningen ger trygghet för patienter och anhöriga och minskar personalens stress – de slipper känna att de måste ha ”ögon i nacken” på en avdelning med 17 enkelrum, förklarar Cristoffer Eriksson.
– Rutinerna är lika viktiga som tekniken. Jag brukar säga att den här tekniken inte är i stället för någonting, utan ett komplement till redan befintliga arbetsrutiner.
Cristoffer Eriksson betonar att det fortfarande är personalen som förhindrar fall, men tekniken gör det lättare att hålla koll på alla patienter.
Hur har personalen tagit emot ett nytt sätt att arbeta och en ny utrustning att lära sig?
– Systemet är enkelt att förstå, så på det stora hela har det varit lätt, säger han.
Det har visserligen inneburit ett extra arbetsmoment i ett redan pressat schema, men resultatet har varit positivt.
– Jag märker skillnad på personalen. Man känner ”jag kan gå och äta”, och vi håller koll tillsammans, och alla får ett larm när det utlöses. Det leder till mycket minskad stress och all minskad stress inom vården är väldigt positivt.
Resulterat i färre fallolyckor
Nu har AI-dosorna varit på plats i cirka två månader och mag- tarm- och njuravdelningen har sett fina resultat.
– Vi har absolut förhindrat fall. Jag har sex, sju exempel bara på rak arm där jag är helt övertygad om att patienterna hade ramlat om det inte var för att systemet larmat och vi hann dit i tid, säger Cristoffer Eriksson.
Pilotprojektet avslutas i februari, men avdelningen har redan upphandlat för att fortsätta använda AI-dosorna. Han hoppas att Region Uppsala ska våga satsa bredare så att fler kan få hjälp både inom vård och äldreomsorg.
”Det här är vad vi behöver när vi vårdar individer”
Cristoffer Eriksson lägger fortfarande 40 procent av sin arbetstid på projektet. Intresset är stort från andra avdelningar och han är ute och föreläser om systemet och fallprevention. Projektet har även haft ett samarbete med ingenjörer från Uppsala universitet som haft detta som sitt examensarbete.
Cristoffer Eriksson har visioner om att tekniken inte behöver stanna vid enbart fallprevention, han tror även på andra syften.
– Den här tekniken är dynamisk och kan anpassas efter behov och det är vad vi behöver när vi vårdar individer. Vi vårdar inte de typiska patienterna som står i skolböckerna. Vi möter människor med alla sorters behov och då behöver man flexibilitet och något som funkar. Jag tror på den här tekniken som en hubb för många flera funktioner.
Framtidsvisioner
Projektet har gett Cristoffer Eriksson motivation att fortsätta hitta innovativa lösningar för att göra det bättre för patienter och vårdpersonal. Tidigare blev han frustrerad när problem dök upp och kände ofta ”ännu en sak jag inte kan påverka”.
– Nu älskar jag problem! Det blir ett tillfälle för mig att hitta en lösning och ibland är det lätt, andra gånger svårare. Men känslan av att saker och ting går att lösa, den känslan är ovärderlig och det har verkligen det här projektet gett mig, säger han.
Nästa steg är att utveckla en lösning för trycksårsprevention, där AI-tekniken larmar om en patient legat still för länge.
– Teknik och människa måste samarbeta. Det här är framtiden för all vård, menar Cristoffer Eriksson.
Läs mer om ämnet:

