Internetstiftelsen: Barns liv på nätet stort orosmoln för föräldrar 

96 procent av alla barn mellan 8–19 år är på internet dagligen och det finns en stor oro bland föräldrar över barnens tid på nätet. Så många som 85 procent svarar att de känner oro för att inte kunna skydda sitt barn på nätet. Framför allt är det föräldrar till lågstadiebarn, och i synnerhet föräldrar till unga flickor. Det visar Internetstiftelsens nya rapport Barnen och internet 2025.

Oron grundar sig i rädslan för att barnet ska må dåligt och mer än hälften av de svarande oroar sig för innehåll som är konstruerat för att skapa skärmberoende. Dessutom finns en oro för fejkade nyheter och för skeva utseende- och kroppsideal. Åtta av tio föräldrar vill skydda sitt barn på nätet, men var femte förälder vet inte hur.

– Det finns ett stort engagemang bland föräldrar, vilket är bra. Barnens digitala värld är för många föräldrar ganska outforskad. Det viktigaste är att börja prata med barnen, och det är ingen engångsinsats. Man måste prata med dem om tjänsterna de använder, innehållet de möts av, vad de gillar, vad de tycker är svårt, vad som är skrämmande och vad de funderar över. Som förälder behöver du ha stora öron och liten mun, säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen.

Skillnader i oroslinjen 

Akademiker känner större oro för att barnet ska bli skärmberoende jämfört med föräldrar med enbart gymnasieutbildning. Mammor är generellt mer oroliga än pappor och det är särskilt tydligt när det handlar om näthat, skeva utseendeideal, våldsamt innehåll, sexuella övergrepp och att barnet ska lockas att dela sexuella bilder samt se grovt pornografiskt innehåll online.

Var sjunde förälder oroar sig för att barnet ska lockas att köpa droger och var tionde för att barnet ska lockas att köpa alkohol online. Nio av tio föräldrar har tagit del av Folkhälsomyndighetens skärmrekommendationer, men fyra av tio säger att det inte påverkat hur de hanterar barnens skärmtid.

Hur gör barnen? 

I Barnen och internet 2025 har även barnen själva svarat på frågor. 57 procent av alla barn i åldern 8–19 år uppger att de använder AI-verktyg, medan var tredje ställer frågor till ett AI-verktyg framför att använda en sökmotor som Google eller Bing. Många använder AI kopplat till skolan, särskilt gymnasieelever.  

– Barn använder AI på ett kreativt sätt för att få hjälp med läxor. Det kan handla om att skapa instuderingsfrågor, bli förhörd på ett ämne, få förklarat sådant som är svårbegripligt, eller få en ersättare för läraren när barnen är hemma. Vi ska komma ihåg att inte alla barn har en person i hemmet som kan stötta i läxläsningen, säger Jannike Tillå. 

Yngre barn i låg- och mellanstadieålder använder AI-verktyg för att skoja och leka med, som att interagera med en kompis. Med skärmen tycker mer än hälften att det blir lättare att hålla ordning på skolarbete och läxor, och de flesta anser att det är likvärdigt för inlärningen att använda skolböcker som skärmar i skolan.  

Sju av tio mellanstadiebarn använder Roblox

Spelplattformen Roblox är fortsatt populär, speciellt hos mellanstadiebarn. Där används plattformen av 70 procent, och mer än var fjärde köper Robux – en digital valuta i Roblox.

– Att så många barn köper digitala valutor för riktiga pengar kan vara problematiskt och kan komma med risker. Det är viktigt att föräldrar är insatta och förstår vad barnen gör. Vi måste tidigt prata med barnen om hur köp av digitala valutor i spel kan kosta riktiga pengar. Dessutom måste vi ställa krav på spelplattformarna så att barn inte kan göra köp utan en vårdnadshavares tillstånd, oavsett om köpet är av misstag eller medvetet, säger Jannike Tillå.