AI-taligenkänning ska korta vårdtider och minska admin på Akademiska sjukhuset
Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala.
Region Uppsala har erhållit 24 miljoner kronor för att påskynda införandet av AI-baserad taligenkänning på Akademiska sjukhuset – en teknik som ska minska vårdadministration och korta vårdtider. Pengarna kommer från regeringens effektiviseringsdelegation för att få till en effektivare hälso- och sjukvård.
– Vi ska ligga i framkant med att nyttja AI och digitaliseringens möjligheter för effektivisering av vården. Digitala lösningar och förändrade arbetssätt bidrar till ökad uppgiftsväxling. Medarbetarnas kompetens kan användas på bästa sätt samtidigt som AI nyttjas för att frigöra tid, säger Frida Antesson, administrativ direktör på Akademiska sjukhuset och projektägare.
Om regeringens effektiviseringsdelegation
Under 2024 inrättade regeringen en effektiviseringsdelegation. Detta för att skattemedel som går till verksamheter inom välfärden ska användas så effektivt som möjligt.
Delegationens uppgift är att stödja strukturella förändringar, stärka effektiviteten och därmed förbättra situationen inom hälso- och sjukvården.
Region Uppsala erhåller drygt 29 miljoner kronor från effektiviseringsdelegationen. Av dessa går merparten, närmare bestämt 24 miljoner, till AI-baserad taligenkänning på Akademiska sjukhuset. I och med satsningen ska alla professioner på sjukhuset ha möjligheten att tala in sina journalanteckningar istället för att skriva.
Anteckningar tillgängliga direkt
Detta ska leda till att anteckningarna blir tillgängliga för övrig personal och patienter direkt, utan fördröjning. På så sätt möjliggörs snabbare beslutsvägar, exempelvis gällande utskrivningar så att vårdplatser blir tillgängliga för nya patienter och vårdtider kortas.
– Pengarna ska påskynda och kvalitetssäkra breddinförandet och uppföljningen av den. Vi förväntar oss att AI-baserad taligenkänning ska generera en bättre vårdkvalitet, högre patientsäkerhet och bättre arbetsmiljö, säger Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala.
Samtidigt kommer tiden som behöver spenderas på vårdadministration att minska, menar Frida Antesson.
– Genom att minska tiden som vårdpersonal lägger på dokumentation frigörs kapacitet som kan användas till direkt patientarbete och andra värdeskapande insatser. Dessutom möjliggör uppgiftsväxling i stor skala, att arbetsuppgifter flyttas från vårdpersonal till Vårdadministrativ service (VAS), och att kompetens används på rätt sätt.
Digitalt arkiveringssystem för vävnadsprover
Därutöver går 2,4 miljoner kronor till avdelningen för klinisk patologi på Akademiska sjukhuset – pengar som ska gå till digital hantering och arkivering av vävnadsprover. Projektet handlar om att införa ett digitalt arkiveringssystem för närarkiv – det vill säga det senaste årets arkivering – vars vävnadsprover är de som oftast behöver hämtas igen.
– Genom detta blir vävnadsproven bättre lagrade och registreringen säkrare. Patientsäkerheten ökar och arbetet underlättar för personalen, säger Mikael Köhler.
Läs mer om ämnet: