Professorn: "Kortsiktig dumhet" att inte nyanställa trots AI-boom

– Det här är som internet, fast på steroider. Även om AI har funnits i ungefär 50 år har de senaste åren inneburit en revolutionerande framfart, och fick mig tidigt att tänka att ”vi måste göra om vår civilingenjörsutbildning från grunden”, säger Tony Gorschek, professor i programvaruteknik vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH).

En ny industriell revolution

Generativ AI har på bara några år gått från forskningslabb till att vara ett vardagsverktyg. Men enligt Tony Gorschek är det inte själva tekniken som är det mest omvälvande, utan tillgängligheten.

– Det är inte längre bara experter som använder AI. Nu kan vem som helst göra det, för att skriva kod, analysera data eller skapa innehåll – och det förändrar allt.

Bemästra AI – bli eftertraktad

Han menar att även om man skulle tänka sig att AI-modellerna inte blir bättre än de är idag, har vi ändå ett decennium framför oss där användningen kommer att explodera. Det kommer att påverka alla yrken – från handläggaren på Försäkringskassan till bilmekanikern, läkaren och programmeraren. Tony Gorschek menar att allt handlar om applicering: de som kan bemästra AI på bästa sätt kommer vara de mest eftertraktade resurserna.

Tendenserna internationellt har varit att många juniora roller ersätts av AI, särskilt inom programmering, datavetenskap och kundtjänst. Den senaste undersökningen från Sveriges ingenjörer visar att andelen ingenjörer som är oroliga att förlora sina jobb på grund av AI har ökat från 6 till 14 procent. Störst är oron hos ingenjörer inom it, exempelvis mjukvaruutvecklare.

Trots detta har ansökningarna till utbildningar inom data- och systemvetenskap legat på ungefär samma nivå de senaste åren, och ända tillbaka till mitten av 2000-talet, visar siffror från SCB.

– AI förändrar radikalt yrkeskategorin mjukvaruingenjör; vi är frontline så det är väldigt lätt att peka på oss, men min bild är att det kommer påverka alla yrkeskategorier exakt lika mycket. Det är den stora skillnaden mot tidigare industriella genombrott. Han fortsätter:

– Det fundamentala problemet är den kortsiktiga dumheten: Om du inte fyller på med juniorer får du inga seniorer, och sen försvinner seniorerna och då står du där utan kompetens.

Jämför med tidigare outsourcingvågor

Samtidigt menar han att problemet inte är så stort, för ganska snabbt inser företagen att AI inte kan ersätta den mänskliga överblicken och möjligheten till att se helheten. Det är mycket nonsens som genereras från AI och tiden du måste lägga för att hantera fel är stor. Han jämför med tidigare outsourcingvågor där kortsiktiga besparingar ledde till långsiktiga kvalitetsproblem.

AI kan visserligen öka produktiviteten, men det kräver fortfarande människor som förstår kontext, kvalitetssäkrar och utvecklar vidare.

– Vi har en tendens att primärt tänka på produktivitet och pengar, och sekundärt på kvalitet. Det är ett problem och det biter oss alltid i baken i slutänden. AI kan inte ersätta människor. AI kan göra väldigt smala saker, väldigt snabbt. Det är mer som en dum medarbetare än en teknologi, på så sätt.

Ny generation ingenjörer

Idag finns det enligt Tony Gorschek ingen på marknaden som kommit på hur man kan kontrollera AI:ns arbete i stor skala utan att använda människor. Långsiktigt kommer det att behövas ny och bättre kunskap, och alla yrkeskategorier behöver ha kunskap om applicering av AI i sin yrkesgärning.

– Vi behöver utbilda en helt ny generation av ingenjörer som vet hur man ska och inte ska använda generativ AI i sin yrkesgärning. Vi måste ändra i våra utbildningsprogram och i alla våra kurser i alla våra kompetensområden. Egentligen hela utbildningen för en sådan game changer är AI.

Ett decennium av utbildningsrenovering

Tony Gorschek berättar att arbetet med att förändra BTH:s program och kurser för att inkludera AI i varje kurs, inte som en separat kurs, startade för drygt tre år sedan, och han tror att BTH var tidigt ute. Men ännu har de många år kvar.

– Det som är svårast är att de akademiska systemen i världen, inte bara hos oss i Sverige, går långsamt. Att helrenovera en civilingenjörsutbildning kan ta 10 till 15 år, det går inte snabbt.

Det handlar inte om att alla ska bli AI-utvecklare, utan om att alla ingenjörer måste kunna använda AI i sin yrkesutövning – och förstå hur AI påverkar produkten de utvecklar.

När AI blir en del av själva produkterna – från appar till bilar – uppstår nya behov. Hur kvalitetssäkrar man AI-genererad kod? Hur designar man system med icke-deterministiska komponenter? Hur testar man produkter där AI kan ge olika svar varje gång?

– Det finns inga svar på de här frågorna än. Det är ett helt nytt forskningsfält, och vi har inte ens börjat utbilda folk i det, för expertisen finns inte än, säger Tony Gorschek.

Sverige och EU:s roll

Gorschek är kritisk till hur Sverige och EU investerar i AI. I stället för att försöka konkurrera med USA och Kina i att utveckla grundmodeller, borde vi satsa på att bli bäst på appliceringen och användningen av generativ AI.

– Vi investerar i fel sak, och det är för mig väldigt skrämmande. Regeringen borde investera säkert 100 miljarder svenska kronor i att lyfta alla utbildningar i Sverige för att de ska vara AI-kompetenta, så att vi kan bli experter på AI, istället för att försöka bli bäst på att utveckla AI. Det är en stor skillnad. Här har vi en chans att vara först. Men vi behöver vi öka takten; just nu är vi på efterkälken och har ”fel” fokus.

AI kräver mer – inte mindre – kompetens

Till näringslivet har Tony Gorschek ett tydligt råd: Utbilda dina anställda i generativ AI och lista ut hur du kan använda kunskapen för att skapa bättre produkter. Gör dig inte av med någon, utan fortsätt att anställa som innan.

– AI har tagit oss alla på sängen. Det är jättecoolt. Det är jättespännande. Det har stor potential att göra bra saker, men det kan samtidigt bli destruktivt.

AI kommer inte att ersätta människor, men det kommer att förändra vad vi behöver kunna. De som lär sig använda AI på rätt sätt kommer att bli mer produktiva, men det kräver utbildning, forskning och långsiktiga satsningar.

– Vi kommer att behöva färre av dagens ingenjörer – men fler ingenjörer som kan använda AI på ett smart sätt, avslutar Tony Gorschek, professor i mjukvaruteknik vid Blekinge Tekniska Högskola.