Mölndals stad satsar på AI och den digitala assistenten Svea

Du jobbar som digitaliserings- och IT-chef i Mölndals stad. Vad har ni på gång just nu?

– Vi jobbar väldigt mycket med AI just nu. Under året har vi haft utbildningar för flera av våra medarbetare. Vi har utbildat 800 personer i användning av AI, och den utbildningen har vi nu gjort om till en digital version. Vi arbetar också med Svea, en digital assistent för offentlig sektor.

Vad är Svea för något?

– Det är en AI-chatt liknande ChatGPT, men baserad på en svensk modell. I dag är ett sextiotal kommuner med i projektet, som drivs av AI Sweden. Tillsammans lär vi modellen att bli ännu bättre.

Vad är nytt i Svea just nu?

– Vi har två helt nya funktioner: transkribering och möjligheten att skapa egna assistenter.

Hur har mottagandet varit av de nya funktionerna?

– Vi är precis i början och försöker förmedla det så gott det går. Svea används nu sedan en månad tillbaka, och vi har en AI-utvecklare som fokuserar på att driva projektet i Mölndal. Vi kommer fortsätta vara med även nästa år. Eftersom AI Sweden inte är vinstdrivande måste vi hitta någon som driftar lösningen när projektet är slut, vilket sker nästa år.

Finns det något av projekten du brinner lite extra för?

– Svea är ett sådant projekt, men vi har mycket annat också. Vi jobbar mycket med innovation kopplat till AI, där vi försöker hitta modeller och metoder som hjälper våra förvaltningar att utveckla innovativa lösningar med AI.

Vilka är utmaningarna med att implementera AI?

– Vi styrs av många lagar och har problem med att inte kunna spara allt som vi vill. Det handlar om att hitta säkra lösningar. Svea är en svensk modell som lagras i Sverige, och nu görs risk- och konsekvensbedömningar för att kunna hantera personuppgifter och känslig information. Vår utmaning är att få till detta så att vi kan använda AI på ett helt annat sätt i verksamheten, till exempel för att transkribera möten inom socialtjänsten, vård och omsorg eller skola – och lagra dem säkert.

På tal om säkerhet – ni drabbades ju, som många andra, av läckan hos Miljödata. Hur hanterade ni det?

– Det blev många krismöten. Vi samarbetade inom GR för att hantera problematiken gemensamt, så att alla gör likadant. Alla var i princip drabbade, och vi kom överens om hur vi ska hantera frågor som skadestånd eller önskemål om att bli bortglömd i system. Bedömningarna gjordes tillsammans med juridiska experter. Det har varit väldigt kännbart – över 1,5 miljoner personuppgifter har läckt i hela Sverige.

Har det förändrat hur ni jobbar med säkerhet framåt?

– Vi har redan jobbat intensivt med cybersäkerhet och proaktiva åtgärder. Vi försöker dra nytta av andra kommuners erfarenheter och gör både automatiserade och externa penetrationstester för att testa vår säkerhet.

EU-direktivet NIS2 träder i kraft i januari nästa år. Hur påverkar det er?

– Det kommer ha stor effekt. Flera av våra verksamheter har redan jobbat med liknande lagar, men nu omfattas i princip alla. Vi arbetar övergripande med frågan och ser till att alla verksamheter har kontinuitetsplaner. Vi måste veta vilken prioriteringsordning vi ska ha om vi drabbas – vilka system som är viktigast och hur vi ska återställa dem.

Hur ser du på framtiden för digitalisering inom kommunen?

– Säkerhet och digitalisering måste gå hand i hand, men det är en utmaning. Vi måste följa juridiken och undvika situationer som den vi hade nu. Även om det inte var en cyberattack mot oss utan mot en leverantör, blir konsekvenserna förödande när personuppgifter läcker. Vi kommer aldrig kunna säga att vi är 100 procent säkra, men vi måste hänga med i utvecklingen och se vad som händer i världen.

Vill du tillägga något?

– Jag tycker att Svea-projektet är väldigt intressant och roligt. Vi hoppas att det blir en säker plattform för staden, där vi kan hantera personuppgifter och känslig information tryggt och använda det på ett säkert sätt.