Jönköping IoT-satsar med smarta kylskåp, postfack och brandvarnare

Jönköpings kommun arbetar just nu med en rad olika digitaliseringsinitiativ som på olika sätt ska effektivisera och utveckla verksamheten. Ett av dessa initiativ handlar om en ny styrmodell som ska agera ram för för hur kommunen organiseras, styrs och följs upp. Tanken är bland annat att modellen ska ge en ökad kontroll över alla digitaliseringsinitiativ och projekt som pågår i kommunen. 

Modellen är till stor del byggd på styr- och samverkansmodellen Pm3 och baseras på verktyget Pios, framtaget av Göteborgs universitet.

– Vi kan vara mer transparenta och redovisa vilka olika behov som finns och vilka medvetna prioriteringar vi gör. Därutöver kan vi se till att två olika förvaltningar inte arbetar på samma sak – vi minskar dubbelarbetet, säger Per Wikström, it-chef i Jönköpings kommun.

Snart har Jönköping arbetat i två år med modellen, och den stora utmaningen ligger i det icke-tekniska.

– Det var enkelt att ta fram hur processerna ska fungera. Svårare har det varit att implementera och göra modellen känd i samtliga kommunala verksamheter, så att alla arbetar i enlighet med den. Här har vi fortfarande mycket arbete kvar att göra.

Flertal IoT-projekt igång

Jönköpings kommun driver även en IoT-satsning tillsammans med kommunala bolag, övriga kommuner i länet, och Region Jönköpings län. Satsningen går vid namn IoT Jönköpings län och kommunen har just nu ett antal projekt igång.

Enligt Per Wikström är en av de viktigaste faktorerna att hitta användningsområden där tekniken kan skalas upp och nyttjas brett. Ett sådant volymprojekt driver kommunen tillsammans med bostadsbolaget Junehem, rörande brandvarnare i 4 000 hushåll.

– Junehem har konstaterat att 60 procent av deras hyreslägenheter inte har en fungerande brandvarnare på plats. Detta vill vi motarbeta genom att koppla upp alla brandvarnare. Då kan vi se batteristatus, vilka som är avslagna och ifall de sitter på rätt plats i lägenheterna. Det går även att koppla på temperaturmätning och klimatuppgifter om man vill. Vi är just nu i en upphandling på området men jag hoppas och tror att det blir verklighet snart.

Ett annat projekt rör nivåmätare för postfack i kommunen. Trots diverse kommunikationsmedel som mejl, Teams och dylikt tar kommunen emot en hel del fysisk post fortfarande, både från medborgare och internt. Genom att sätta sensorer som registrerar när någon lägger ett kuvert i postfacken ska kommunens internservice inte behöva hämta upp posten lika ofta.

– Istället för att åka en förplanerad rutt till kommunens 500 postfack kan servicepersonalen direkt åka till facken som de vet innehåller post. En sensor kostar runt 50 kronor, så där tjänade vi in den initiala kostnaden redan efter den första körningen.

– Och inom äldreomsorgen har vi börjat använda IoT-sensorer för att kontrollera temperaturen i medicinkylskåp. En felaktig temperatur medför att medicin för tusentals kronor behöver kasseras. En sådan sensor kostar några hundralappar, så det är ingen svår nyttoberäkning här heller.

Ny integrationsplattform och AI Sweden-projekt

Kommunen är även mitt i ett byte av integrationsplattform, det vill säga en programvara som kopplar samman olika system och applikationer så att de kan dela data och kommunicera automatiskt. Här byter Jönköping från en Teis-plattform, som majoriteten av alla kommuner använder, till en low code Frends-plattform.

Anledningen till skiftet är att efterfrågan på integrationer ökar och kommunen ser ett behov av att information snabbt ska kunna flöda mellan olika system.

– Med den nya plattformen kommer vi inte behöva kontakta externa konsulter lika mycket, vilket innebär att vi slipper extra kostnader och ibland långa handläggningstider. Vi får en snabbare utveckling när fler medarbetare kan lära sig göra integrationer och det blir lättare att dela med oss av dessa inom länet.

Vad händer framöver för Jönköpings kommun?

– Vi ser, likt många andra, en ökad efterfrågan på AI-tjänster. På det här området deltar vi i AI Swedens Svea-projekt där vi skapar en gemensam digital AI-assistent för offentlig sektor. Just nu arbetar vi med 200 styrdokument för funktionsstöd inom socialförvaltningen, vilket gör att anställda kan ställa frågor och få svar från AI istället för att behöva leta runt på diverse intranät. Vi behöver många olika AI-tjänster för att tillgodose verksamheternas behov – och här blir Svea ett komplement till Copilot som redan används i kommunen, säger Per Wikström.