AF: "Vi vill inte stå bakom ett slit-och-släng-samhälle"

I en värld där teknikanvändningen ständigt ökar, blir frågan om hur vi hanterar vår elektronikutrustning allt viktigare. I senaste CIO Analytics-rapporten menar drygt 6 av 10 it-beslutsfattare i såväl offentlig som privat sektor att det ingår i rollen att sätta upp och följa hållbarhetsmål för it-verksamheten.

Arbetsförmedlingen, en av Sveriges större myndigheter med cirka 10 500 medarbetare, kanske kan sägas gå i bräschen med att förändra synen på it-utrustningens livscykel. Lars-Johan Annerfors, produktägare för It-Arbetsplats hårdvara, belyser hur myndighetens initiativ inte bara sparar resurser utan också driver en nödvändig kulturförändring mot ett mer hållbart samhälle.

– Vi vill inte stå bakom ett slit-och-släng-samhälle utan mycket kan få nytt liv om det bara förvaltas på rätt sätt, säger han.

Reservdelsbanker för längre livslängd

För ungefär ett och ett halvt år sedan introducerade Arbetsförmedlingens it-avdelning ett nytt sätt att arbeta med trasiga eller gamla datorer. I stället för att kassera dessa, sparas de i reservdelsbanker för att återanvändas till andra enheter i drift. Det betyder att komponenter från skrotade maskiner kan användas på nytt, vilket minskar behovet av nyproduktion, vilket i sin tur sparar resurser och bidrar till en minskad klimatpåverkan.

– Man behöver inte vara jättefinurlig för att förstå att två trasiga enheter borde kunna göra en hel, beroende på vad som är fel, säger Lars-Johan Annerfors och fortsätter:

– Allting som inte behöver tillverkas är en vinst för miljön. Det kan tyckas fjuttigt det vi gör, men tänk om alla myndigheter i Sverige skulle gå samma väg. Vi behöver driva tillverkarna framför oss och se till att de hakar på det cirkulära användandet.

Sedan januari 2025 har Arbetsförmedlingen reparerat cirka 150 datorer med denna metod. I princip allt i en dator går att återanvända, förutom moderkortet som inte går att flytta mellan datorer. Självklart spar de på pengar på att inte köpa in nya reservdelar, för Annerfors är inte det poängen här.

– Vi behöver alla bidra till klimatet på något sätt och detta är en liten sak vi som myndighet kan göra.

Kravställning och kulturförändring

Han menar att som kund till en it-leverantör behöver man kravställa och våga stå emot att bara köpa nytt när något går sönder.

– För oss är det viktigt att utrustning repareras, säljs vidare eller i sista hand går till återbruk.

Förutom att arbeta cirkulärt med it-utrustning utbildas även anställda på myndigheten i hur man bäst tar hand om sin utrustning, bland annat genom att arbetsgivaren står för tillbehör som ska skydda enheterna på bästa sätt, exempelvis avsedda väskor.

– Vi måste bli bättre, mer engagerade och intresserade. Och få våra medarbetare att förstå att det inte bara är att slänga och köpa nytt. Vi måste förändra det sättet att tänka, säger Lars-Johan Annerfors.

Nästa steg – transportera smartare

Idéer om att hitta mer resurssmarta alternativ att implementera pågår ständigt. Lars-Johan Annerfors tror att nästa steg kan vara att hitta smarta sätt att transportera utrustning, genom träffsäkrare leveranser i dialog med mottagare.

Vad har du för tips och råd till andra större organisationer som vill göra samma resa?

– Ha örat mot rälsen. Lyssna vad som är på gång: "Hur gör andra? Vad fungerar och vad fungerar inte? Vad kan vi förbättra med små resurser?" Var ständigt driven att göra mer och minska klimatavtrycket i den mån det går, avslutar Lars-Johan Annerfors, produktägare It-arbetsplats Hårdvara på Arbetsförmedlingen.