Har du gjort en digital dödsstädning?

Sociala Medier Death

Många svenskar bryr sig om vad som händer med deras sociala medier efter döden enligt Internetstiftelsens nya rapport som släpptes innan Allhelgonahelgen. Däremot är de få som agerar och genomfört en så kallas digital dödsstädning.

31 oktober 2025Uppdaterad 31 oktober 2025Reporter Josefine NybergSociala medierFoto Adobe stock

Många delar med sig av sina liv, stort som smått, på sociala medier och digitala plattformar. Men vad händer egentligen med ens konton efter man gått bort? Och framför allt: vad vill man ska hända? Detta har Internetsstiftelsens nya rapport “Sociala medier efter döden" undersökt, och resultatet visar att det vanligaste önskemålet är att data raderas.  

Bland unga vill dock nästan hälften att deras sociala konton ska få leva vidare, främst för släkt och vänners skull. 

– Ju yngre man är desto mer mån är man om att ens data ska sparas. Kanske har äldre i större utsträckning samlat minnen i fotoalbum genom livet, medan yngre använder exempelvis Instagram för motsvarande. Vi ser också att den klart största drivkraften att spara ens data är för släkt och vänners skull, säger Björn Appelgren folkbildningsansvarig, Internetstiftelsen, i ett pressmeddelande

Få har upprättat digitalt testamente  

Trots att många har en bestämd åsikt om vad man vill ska hända med ens sociala mediekonton efter sin bortgång, har de flesta internetanvändarna inte upprättat något testamente som hanterar ens digitala arv. Björn Appelgren menar att det kan vara en bra idé att skriva ner sina önskningar och utse en ansvarig.  

– Det är viktigt att göra en digital dödsstädning och fundera över vad som ska hända med ens data i sociala medier efter döden. Det handlar om att underlätta för efterlevande, men lika mycket om den egna integriteten, säger han. 

Rapporten visar att det är vanligare bland äldre att upprätta ett testamente över sina sociala medier, vilket enligt Björn Appelgren inte är förvånande då man funderar mer kring sitt eftermäle i högre ålder. Däremot rekommenderar han yngre att börja fundera över en digital dödsstädning.

Sociala medier vid dödsfall – så gör nätjättarna

Facebook – Kontot kan göras om till minnessida eller tas bort.
Instagram – Kan omvandlas till minneskonto eller tas bort efter anmälan.
LinkedIn – Anhöriga kan stänga eller minnesmärka profilen via formulär.
Snapchat – Inga minnesfunktioner. Konto kan raderas av support eller via inloggning.
WhatsApp – Konto raderas automatiskt efter 120 dagars inaktivitet.
ChatGPT – Inga specifika efterlevandeinställningar. Kontot kvarstår tills det raderas manuellt.
Google – Konton kan raderas eller delas efter inaktivitet. Anhöriga kan begära radering eller dataåtkomst.
Apple-konto / Icloud – Arvtagare kan få tillgång till data via Digital arvskontakt. Utan sådan krävs juridisk begäran till Apple. 

Källa: Internetstiftelsen  

 

Voisters nyhetsbrev

Rekommenderad läsning