Göteborg jagar stadens äldsta mobil – en kampanj för klimatet

Medan cirka 200 000 göteborgare förväntas köpa en ny mobiltelefon i år, belyser den globala elavfallsdagen det akuta behovet av att ändra våra konsumtionsmönster. Elavfall är inte bara den snabbast växande avfallsströmmen i världen – enligt Elina Järkil, processledare för avfallsförebyggande arbete på Kretslopp och vatten i Göteborg, är det också den avfallsström som per kilo påverkar klimatet och miljön mest negativt. 

– Att tillverka en mobil ger upphov till 72 kg koldioxid och 120 kg avfall. För varje år du fortsätter att använda din mobil minskar du klimatpåverkan och behovet av att bryta nya råvaror under farliga arbetsvillkor, säger hon, i ett pressmeddelande.

Jakten på en digital veteran

För att uppmärksamma detta startar Kretslopp och vatten under tisdagen, med hjälp av affischer och sociala medier, jakten på Göteborgs äldsta fungerande mobiltelefon. Vinnaren belönas med två biobiljetter och en rulle silvertejp – ett blygsamt pris, men med en stor symbolisk innebörd.

Kampanjen är ett svar på alarmerande statistik: Varannan svensk byter sin mobil inom tre år, och var tionde person mellan 18 och 29 år byter till och med varje år. Detta trots att tillverkarna menar att dagens mobiler har en betydligt längre teknisk livslängd. I Göteborg beräknas det finnas mellan 500 000 och 750 000 aktiva mobiler.

– Vi uppmanar därför göteborgare att låta sina mobiler leva längre genom att laga dem och byta ut delar som går sönder, säger Elina Järkil.

En guldgruva i byrålådorna – och ett globalt problem

Samtidigt som Göteborgs invånare uppmanas att vårda sina telefoner, använder andra aktörer den internationella elavfallsdagen för att påminna oss om om det enorma värde som ligger bortglömt i våra hem. Enligt en rapport från Refurbed, en marknadsplats för rekonditionerade elektronikprodukter, och forskningsorganisationen Fraunhofer Austria ligger 642 miljoner gamla smartphones och samlar damm i byrålådor hos EU-medborgare. I Sverige rör det sig om 15,6 miljoner telefoner.

Dessa "föråldrade" enheter är långt ifrån värdelösa. De beräknas innehålla kritiska metaller som kobolt, guld, tenn och volfram till ett värde av 1,1 miljarder euro i Europa, och betydande mängder även i Sverige. Dessa råmaterial, så kallade konfliktmineraler, är ofta utvunna under riskfyllda förhållanden, i konfliktdrabbade länder, och med barnarbete som en del av verkligheten.

– Koncentrationen av värdefulla råvaror är ofta hög i gammal elektronik. Ett ton elavfall kan till exempel innehålla mer guld än ett ton guldmalm. Det som kallas för urban mining, alltså processen att utvinna råmaterial ur gammal elektronik, kan därför bli mer resurseffektivt än traditionell gruvdrift, säger Paul Rudorf, projektledare vid Fraunhofer Austria, i ett pressmeddelande.

Återvinning och rekonditionering – varje mobil räknas

Endast cirka tio procent av de gamla mobiltelefonerna i Europa återvinns. Resten blir e-avfall, exporteras illegalt eller blir liggandes i hushållen, vilket innebär att miljontals ton värdefulla resurser går förlorade.

– En låda med gamla mobiler kan göra större nytta än du tror. Om vi återvinner dem på rätt sätt kan vi både minska utsläppen och behovet av att bryta nya och ofta konfliktklassade mineraler i traditionella gruvor, säger Kilian Kaminski, medgrundare av Refurbed.