Svenskarna och internet 2025: Krångliga e-tjänster, AI vs Google och ökad arbetslöshet

– AI har snabbt blivit en del av vår vardag både hemma och på jobbet. Därför ger vi i årets rapport en unik inblick i hur svenskarna använder tekniken. Rapporten belyser också viktiga frågor som bluffannonser och samhällsviktiga e-tjänster. Se till att den här rapporten hamnar i händerna på alla som har påverkan kring beslut om digitalisering och tjänsteutveckling, säger Carl Piva, vd på Internetstiftelsen. 

Internets irritationsmoment 

Internetstiftelsen har släppt årets upplaga av Svenskarna och internet. Rapporten visar att hela 97 procent av alla svenskar nyttjar internet och 93 procent gör det dagligen. Detta sker dock inte utan vissa irritationsmoment: närmare var fjärde vuxen avstår nämligen från att boka läkarbesök digitalt därför att e-tjänsterna är för krångliga.  

– Även om svenskarna ser fördelar med hälso- och sjukvårdens e-tjänster tycker många att de är svårnavigerade eller krångliga att använda. Att människor avstår från att boka läkarbesök för att e-tjänsterna är för svåra är något vi ser i alla åldrar, säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen.

Det har också skett ett tydligt trendbrott gällande sociala medier hos barn, speciellt bland de yngre. I år använder 54 procent av lågstadiebarnen sociala medier dagligen, för två år sedan låg siffran på 75 procent.

– 2023 var peaken inom sociala medieanvändning för lågstadieelever. Runt den tiden växte debatten om sociala medier och effekten de kan ha på våra barn. Därefter har gissningsvis flera föräldrar begränsat sina barns användning, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Chat GPT överlägsen etta bland AI-verktyg 

Svenskarna och internet innefattar också en hel del siffror på AI-området. Fyra av tio svenskar har nyttjat ett AI-verktyg det senaste året, och användningen domineras av personer födda på 00-talet. Det mest populära AI-verktyget är Chat GPT, som drygt var tredje svensk använder. På andra plats kommer Copilot, som används av var tionde svensk.

Fortfarande är det fler män än kvinnor som använder verktygen, men bland ungdomar börjar flickorna komma ikapp pojkarna. Var femte AI-användare har ställt hälso- och sjukvårdsrelaterade frågor till ett AI-verktyg.

– På kort tid har AI blivit svenskarnas nya sjukvårdsupplysare, samtalsterapeut, spökskrivare, personlig tränare, kompis, korrekturläsare, semesterplanerare och dietist. Det finns en otrolig kreativitet i hur man använder AI-verktyg och hur man formulerar promptarna, säger Jannike Tillå.

00-talister tror att AI innebär ökad arbetslöshet

Fler än tre av tio av svenskarna tror att AI kommer att orsaka stor arbetslöshet, men en nästan lika hög andel tror att AI kommer att skapa många nya yrkesroller och därmed nya arbetstillfällen. Det negativa perspektivet är vanligast förekommande bland 00-talister och bland lågutbildade, landsbygdsbor och personer med arbetaryrken.

Samtidigt visar rapporten att generativ AI:s inträde blivit en utmaning för Google Search – mer än varannan AI-användare ställer frågor till AI-verktyg i stället för en sökmotor. Bland svenskarna i stort är motsvarande siffra drygt var femte.

– Det kan vara början av ett paradigmskifte vi ser här. På kort tid har svenskarna fått ett nytt beteende när de söker information. Men när svaren kommer direkt i ett AI-verktyg, ofta omskrivet eller förkortat och med otydligare källor, blir den källkritiska förmågan och förståelsen för hur AI-verktyg fungerar än mer viktig. Det här kommer att bli utmanande framåt, vi ser det redan nu, säger Jannike Tillå.

Pensionärer utsatta för bedrägerier

Svenskarna och internet innehåller även ett kapitel om annonsbedrägerier. Rapporten visar att cirka 60 procent under det senaste året sett en bluffannons på sociala medier, medan 3 procent har blivit utsatta för ett annonsbedrägeri. Män i pensionsåldern drabbas dubbelt så ofta som genomsnittet.