Forskare varnar för drönarsvärmar – får effekter på flera plan

Den senaste tiden har flera drönare gjort intrång på nordiskt luftrum samtidigt som drönare blivit en allt större del av Rysslands krigsföring i Ukraina. I en rapport från FOI varnar forskare nu för att tekniken kommer att möjliggöra fler attacker på civila mål med hög precision. Dessutom kan autonoma drönarsvärmar få stora psykologiska konsekvenser.
Drönare som en viktig del av aktiv krigsföring är här för att stanna. Förmodligen har vi bara sett början på det, menar Peter Bennesved, forskare inom civilt försvar på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
– Drönare är lätta att skala upp och använda för vapenverkan över ett stort område. Samtidigt finns det egentligen ingen övre gräns för hur många som kan användas. I Ukraina har Ryssland använt över 700 drönare i ett enda anfall i juli, vilket säger lite om vart vi är på väg, säger Peter Bennesved till sajten forskning.se.
Drönarna som använts i Ukraina verkar dock inte agera autonomt, och koordineras i realtid, utan styras av operatörer på marken. Autonoma drönare, som självständigt kan samarbeta för att identifiera och attackera mål, blir dock snabbt vassare. Det är både tekniken i sig och den industriella produktionen som utvecklats i hög hastighet.
– Det är inte svårt att se en framtid med massanfall av autonoma svärmar, säger Peter Bennesved.
Svärmarna skulle kunna samarbeta för att med hög precision attackera civila mål, vilket skulle göra det svårare att skydda befolkningen. Redan idag är precisionen en utmaning:
– Mot enskilda drönare är det ofta enklare att skydda civila, men precisionen är en stor utmaning. En drönare kan till exempel ta sig in på ställen dit en kryssningsrobot och artillerigranater inte kan, och mindre drönare kan jaga bilar och räddningsfordon. Det räcker med en liten drönare för att slå till mot en transformatorstation, säger Peter Bennesved.
Även om framtiden kan kännas dyster kan man också se ljust på möjligheterna: Autonoma vapen som i större grad slåss mot varandra utan mänsklig inblandning, eller används för att skydda civilbefolkningen.
Juridiken är svåranpassad
Drönare som agerar utan mänsklig handpåläggning ställer dock till det ur ett juridiskt och etiskt perspektiv då de inte skulle omfattas av Genèvekonventionen på samma sätt som enskilda drönare gör idag.
– Det måste finnas en ansvarig person bakom varje avfyrat vapen. Därför blir det folkrättsligt problematiskt om ett vapen väljer mål själv. Särskilt när det gäller drönarsvärmar, säger Peter Bennesved.
Det finns också frågetecken kring själva definitionen av autonoma vapensystem, vilket gör det svårt att reglera framtida drönarsvärmar inom internationell rätt.
Svärmar sätter skräck i människor
FOI har i sin rapport även undersökt hur de framtida drönarsvärmarna kan komma att påverka civilbefolkningen psykologiskt. Slutsatserna är att fenomenet kan få djupliggande psykologiska effekter i en stridssituation, en mänsklig rädsla som bland annat anspelats på i filmer som Hitchcocks Fåglarna.
– Rädslan för svärmar har ett mytologiskt ursprung. Det finns en djup psykologisk rädsla mot svärmar som ligger inbäddad i kulturen och människans fantasi, säger Peter Bennesved.
Läs rapporten
Läs mer om ämnet: