Finanssektorn dåliga på att använda AI i kampen mot penningtvätt
Användningen av AI i kampen mot penningtvätt är fortfarande begränsad inom den svenska finansbranschen, visar en ny rapport. Några av hindren är bristande AI-kompetens, osäkra regelverkskrav och investeringsbehov för att byta ut gamla system.
Endast 1 procent av all penningtvätt stoppas, enligt Europol. Som potentiell motkraft – och med kapacitet att analysera stora datamängder – lyfts ibland AI fram. I en ny undersökning har konsultföretaget Advisense pratat med 28 finansiella institut i Sverige för att se hur de nyttjar AI i arbetet mot penningtvätt.
Resultatet: Användningen är fortsatt låg. Endast 12 procent av de deltagande verksamheterna nyttjar AI för att analysera mönster i betalningsflöden. Ingen har avancerade AI-lösningar med kontinuerlig optimering på plats.
Vidare visar undersökningen att en tredjedel av de finansiella instituten inte har påbörjat någon AI-utveckling, medan 42 procent undersöker potentiella tillämpningar. 17 procent har pilotprojekt igång och 8 procent planerar implementering.
Kompetensbrist och gamla system
Orsakerna till detta är flera. Det huvudsakliga dilemmat, som 62 procent av banker och fintechbolag uppger, är en brist på intern AI-kompetens kopplad till finansiell brottsprevention. Dessutom sitter drygt hälften på gamla system som är svåra att integrera med AI.
Enligt 42 procent väger dessutom implementeringskostnaden för att byta ut system tungt, och 12 procent upplever svårigheter med att motivera investeringar då det är svårt att mäta effektivitet och återbetalning i förväg.
Tillgång till kvalitetssäkrad data och osäkerhet kring regelverk är ytterligare hinder. Hela 82 procent anser att det saknas tydliga riktlinjer för vad som är en acceptabel användning av AI i antipenningtvättsarbetet.
Läs mer om ämnet: