Socialstyrelsens nya rapport: Välfärdstekniken finns men används inte

Digital teknik inom vård och omsorg ökade från 2014 till 2021, då utvecklingen saktade av. Många välfärdstekniker ligger i dag kvar på samma nivåer som då med enstaka procentenheters skillnad, och flera kommuner saknar fortfarande välfärdstekniska lösningar helt. Generellt sett går digitaliseringen långsammare för små kommuner, även om det finns goda exempel även där. Det är några av fynden i Socialstyrelsens rapport E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2025.

– De större kommunerna har i allmänhet kommit längre i sin digitala utveckling än de mindre kommunerna. Men det finns exempel på mindre kommuner som håller på att jämna ut skillnaderna, säger Sundiata Owens, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Läkemedelsautomater, digitala stöd och automatisering

2024 ökade användandet av läkemedelsautomater och stöd för digitala inköp ihop med andra digitala stöd för personalen såsom dokumentation direkt i mobilen, digital signering av hälso- och sjukvårdsåtgärder och digitala medicinskåp. Kraftigast ökade automation av ansökningar till ekonomiskt bistånd, där 52 procent av alla Sveriges kommuner idag har övergått till digital hantering.

Digital kommunikation mellan anhöriga och närstående minskade däremot mest inom alla verksamhetsområden. Det går också långsammare inom vissa delar av kommunerna. Exempelvis har funktionshinderområdet halkat efter äldreomsorgen på många håll i landet vilket bland annat beror på dålig tillgång till internet, där LSS-boenden ligger långt bakom äldreboenden.

Så välfärdsteknik finns – men var är användarna?

Annan teknik som ökar sett till införande är gps-larm, men däremot är användningen låg i många kommuner. Drygt en fjärdedel av kommuner som erbjuder gps-larm saknar användare, och digital tillsyn via kamera dagtid har inga användare alls i närmare hälften av de kommuner som erbjuder tekniken.

– I kommuner där införandet går trögt kan det handla om att man helt enkelt har svårt att hitta rätt målgrupp för tekniken, säger Sundiata Owens.

Socialstyrelsen poängterar vikten av att inte bara införa nya lösningar utan att också använda dem – och följa upp användningen systematiskt. För trots att allt fler kommuner följer upp välfärdsteknik ser tillvägagångssätten extremt olika ut, och vissa gör det inte alls. Här pekar Socialstyrelsen på att välbehövliga effekter och möjligheter kan gå förlorade, och lyfter därför uppföljning som ett tydligt utvecklingsområde framåt.

För tredje året i rad framhåller man också behoven av ökad nationell samordning för att få välfärdstekniken att flyga. Detta då svenska kommuner har skilda förutsättningar att lyckas med utbyggnaden av lösningarna, varav delade erfarenheter måste vara en central del i omställningen.