Vinsterna med enbart begagnad hårdvara i skolan

– Eleverna på skolan har använt rekonditionerade datorer ända sedan 2013. Anledningen är att vi, som icke-vinstdrivande skola, såklart vill göra det mesta av skolpengen vi får in. Därför började vi titta runt på utbudet av datorer och såg att de begagnade var bra och prisvärda. Många av de gamla enheterna på marknaden har bara använts lite grann tidigare, och det är inte speciellt stor skillnad på dem jämfört med helt nya enheter, säger Ulf Meijer, it- och marknadsföringschef, S:ta Ragnhildgymnasiet. 

Används hela gymnasieperioden

Alla begagnade datorer som köps in kommer med tre års garanti. Därmed har eleverna en och samma dator under hela gymnasieperioden. Och enheterna passar bra ihop med elevernas skoluppgifter, enligt Ulf Meijer.

– Det är ju mest skrivuppgifter som de används till. Det är Office-programmen och dylikt – inga avancerade grejer. Så det har aldrig varit något problem med att enheterna inte skulle hålla måttet. När eleverna sedan tar studenten har de möjlighet att köpa loss sin dator från skolan för 300 kronor.

Efter att tillvägagångssättet med begagnade elevdatorer fungerat så pass väl under lång tid, har man nu börjat med samma sak för lärarna på skolan.

– Lärarna använder vikbara laptops med pekskärm. Sedan något år tillbaka köper vi även dessa rekonditionerade, och de fungerar lika bra som nya men kostar mindre än halva priset. För elever köper vi alltid in datorer i kategorierna bra eller mycket bra kvalitet, och för lärare väljer vi alltid sådana med mycket bra kvalitet.

Du nämnde att målet med begagnade enheter var att göra det mesta av skolpengen. Fanns det även ett hållbarhetstänk i bakgrunden?

– Inte från början, men nu gör det ju det. Det känns bra i hjärtat att saker inte bara slängs efter att ha använts något år. För gymnasieelever är datorer en slit-och-släng-produkt ändå – nya, fina datorer är bara fina i några månader, sedan kommer något nytt. Därmed kan de lika gärna ha välfungerande, rekonditionerade enheter. Sedan tror jag inte att eleverna tänker på att det är begagnade produkter, eftersom de ser ut som nya. Men från början tänkte vi inte på hållbarhet, utan då var den ekonomiska faktorn viktigast.

DNP-förberedelser för 2026

Som bekant ställde Skolverket in de digitala nationella proven (DNP) i våras. Planen är dock att de ska äga rum digitalt runt om i landet under våren 2026. Här arbetar S:ta Ragnhildgymnasiet och Ulf Meijer med vissa tekniska förberedelser, bland annat gällande hörförståelseprovet i engelska som har en streamingdel.

– Här kommer det streamas ljudfiler till varje enskild dator, där alla elever kommer sitta med hörlurar som skolorna har köpt in. Det blir en väldig massa internettrafik i det berörda klassrummet. Därför förstärker vi nu upp nätverket med nya switchar och accesspunkter. Jag vågar knappt tänka på vad som skulle hända om det börjar strula – det skulle inte se jättebra ut för skolan.

Är det här något som ni kan testa innan så att ni vet att det kommer fungera när proven äger rum skarpt?

– Man skulle ju önska att det går, men det är svårt att köra storskaliga tester på dessa grejer. Det är lite som när man ska köpa konsertbiljetter till en populär artist samtidigt som 50 000 andra personer – det brakar nästan alltid ihop, oavsett vilka servrar som används. Det är lite som gjort för att det ska gå åt skogen när samtliga Sveriges gymnasieelever ska streama ljud samtidigt. Men vi ska köpa in nya switchar samt sätta upp nya accesspunkter i taken, så att vi optimerar nätverksinfrastrukturen från vårt håll i alla fall.