Trafikverkets digitala väg framåt: molnet, AI och ny telekominfrastruktur

Med ett transformationsprogram som sträcker sig till 2030 ska Trafikverket omforma hela sin IKT-verksamhet – från systemutveckling och cybersäkerhet till molnstrategier och AI-användning.

Fem fokusområden för en modern myndighet

Trafikverkets transformationsprogram vilar på fem strategiska pelare:

1. En genomgripande modernisering av utvecklingsverksamheten.
2. Uppbyggnaden av en framtidssäkrad it- och telekominfrastruktur.
3. Ett stärkt fokus på beredskap, robusthet och cybersäkerhet.
4. Förbättrad kostnadskontroll och affärsmedvetenhet.
5. Ett agilt lärande med en satsning på en egen IKT-akademi.

– Det är ett brett men nödvändigt anslag. Vi har både ett traditionellt it-landskap och ett omfattande tekniskt ansvar på Trafikverket för Sveriges digitala transportinfrastruktur – från fiber och radiobasstationer till signalsystem för järnvägen, säger Magnus Dalersand, biträdande CIO på Trafikverket.

Ett konkret exempel är arbetet med att fasa ut GSM-R, ett 2G-baserat kommunikationssystem för järnväg, till förmån för FRMCS – nästa generations lösning byggd på 5G-teknik.

Molnet – nödvändigt men juridiskt utmanande

En av de största utmaningarna i arbetet rör användningen av publika molntjänster. Det handlar inte enbart om juridiska frågetecken kring lagstiftning och efterlevnad, utan också om säkerhet: Vilken information kan och bör man hantera i molnet, och vad kräver fortsatt kontroll inom deras egen infrastruktur? 

– Vi lever i en allt mer dataintensiv vardag. För oss är det inte längre en fråga om vi behöver molntjänster, utan hur vi får – och bör – använda dem på ett sätt som är förenligt med både gällande lagstiftning och våra egna säkerhetsbedömningar. 

Men det är även ett komplext juridiskt landskap kring dataskydd och jurisdiktion – särskilt vid användning av publika molntjänster. Trafikverket tillämpar principen cloud first, men inte utan hinder, enligt Magnus Dalersand. 

– Utmaningarna är inte unika för oss, utan detta är ju något som hela den offentliga sektorn kämpar med.  Därför samarbetar vi med aktörer som AI Sweden, Försäkringskassan och Skatteverket för att påverka riktlinjer och skapa förutsättningar för en mer modern och ändamålsenlig molnanvändning, säger Dalersand.

50 000 uppkopplade enheter

Samtidigt växer behovet av beräkningskraft. Trafikverket tar idag emot data från över 50 000 uppkopplade enheter i infrastrukturen – från väderstationer och kameror till sensorer i broar och tunnlar och mycket mer.

– Det handlar inte bara om lagring, utan om möjligheten att analysera data i realtid för att möjliggöra exempelvis prediktivt underhåll. Att klara det utan någon form av modern molnteknisk arkitektur är en utopi.

– Vi tror i framtiden på en hybrid molnlösning, där vi kombinerar on prem-verksamhet med privata och publika moln beroende på data och informationens känslighet.

AI förbättrar underhållet på järnvägen

Ett område där ny teknik redan gör konkret nytta är inom järnvägsunderhåll. Genom AI-baserad digital besiktning med hjälp av höghastighetskameror kan fel i infrastrukturen upptäckas snabbare och mer precist än tidigare.

– Det förbättrar säkerheten, minskar förseningarna och gör att färre människor behöver vistas i riskmiljöer. Dessutom kan det bildmaterial som samlas in återanvändas i flera olika syften, säger Dalersand.

När Magnus Dalersand blickar 18 månader framåt räknar han med att flera milstolpar har nåtts:

– Då har vi migrerat många av våra äldre system till containerteknik, vilket gör det möjligt att flytta och skala dem smidigare. Vi har också stärkt vår cybersäkerhet, höjt vår kostnadsmedvetenhet och etablerat en bred AI-kompetens i organisationen. Just nu rullar vi ut en AI-policy och utbildar hela Trafikverket inom området.