Mindre arbetslivskriminalitet, mer AI i regeringens nya arbetsmiljöstrategi

Utredningens ansvarige utredare Håkan Olsson lämnade under tisdagen över förslaget på en ny arbetsmiljöstrategi till jämställdhets- och arbetslivsminister Nina Larsson.

– Dagens arbetsliv präglas av en rad snabba och omfattande omvärldsförändringar, och en ny strategi kan bidra till att möta dem. Snabb teknikutveckling som AI-verktyg och ökat distansarbete, men också Sveriges demografiska utmaningar är några exempel på det, inledde minister Nina Larsson pressträffen.

I samband med överlämningen underströk utredare Håkan Olsson vikten av att öka regeringens förmåga att styra arbetsmiljön då det är en samhällsfråga som berör och påverkar drygt sex miljoner svenskar.

– Arbetsmiljöarbetet syftar till att vi ska få än mer trygghet, utveckling och välbefinnande för har vi det så ökar också produktiviteten och vi kan få ner sjukskrivningskostnader och så vidare. Det gynnar alltså samhällsekonomin i stort, säger Håkan Olsson.

Nytt delmål: Ett innovativt arbetsliv

De fyra delmålen är ett hållbart arbetsliv, ett hälsosamt arbetsliv, ett tryggt arbetsliv och så det nya delmålet: Ett innovativt arbetsliv. Delmålet syftar till att skapa goda arbetsmiljöer som bidrar till individers, arbetslivets och samhällets förändring, utveckling och omställning. Det ska inte bara titta fem år framåt, utan även skapa förutsättningar för det arbetsliv som kommer därefter.

En aspekt som inte fanns med i tidigare arbetslivsmiljöstrategi är AI, som enligt utredningen kommer att rita om arbetsmarknaden mycket. Idag finns en oro för vad tekniken kommer att innebära för människors jobb, som behöver bemötas.

– Dialog och diskussion på arbetsplatserna är en framgångsfaktor för att skapa en trygghet mer än en rädsla för det, säger Håkan Olsson.

Kognitiva aspekter av distansarbete

Det innovativa arbetslivet handlar också om hur våra hjärnor påverkas av det stora inflödet av information. Utredningen vill säkerställa att vi klarar utvecklingen, snarare än att hindra den.

Runt 30 procent av den arbetsföra populationen i Sverige jobbade 2024 på distans en eller flera dagar, och 11 procent arbetade på distans tre eller fler dagar i veckan.

– Vad distansarbetet får för effekter på individer är också en viktig del att ta med i arbetet kring den kognitiva och digitala arbetsmiljön, säger Håkan Olsson.

Kommer att kräva mer samverkan

För att lösa utmaningarna behöver fler politikområden involveras i arbetsmiljöfrågorna och satsningar kommer att krävas från flera håll. Bland annat behöver samverkan öka mellan arbetsmarknadens parter och de behöver vara mer involverade. Dessutom behöver en nationell samordningsfunktion för arbetsmiljö tillsättas på arbetsmarknadsdepartementet, enligt utredningen.

– Detta behövs för att få ett tryck i frågan underifrån och säkerställa samordning och styrning, summerar Håkan Olsson.