Experterna i Almedalen: Sluta ducka för AI i skolan

Under Almedalsveckan anordnade Atea ett rundabordssamtal på temat ansvarsfull AI i skolan. Några av frågeställningarna var: Behövs AI i skolan, hur bra är svenska skolan i dagsläget, och vad bör göras framåt? En av deltagarna i samtalet var Annika Agélii Genlott, utredare och projektledare Sveriges kommuner och regioner, SKR, som inledde med att hänvisa till en nyligen publicerad rapport om generativ av AI Sweden.

– Enligt rapporten är skolan den sektor i samhället som påverkats allra mest av generativ AI-boomen 2022. Likväl är det den enda sektorn som uteslöts från AI-kommissionens färdplan, samtidigt som regeringen skrotat skolans digitaliseringsstrategi och vill ta bort digital kompetens ur den kommande gemensamma läroplanen.

"Skolan får inte göra samma misstag igen"

Detta är direkt kontraproduktivt, enligt Annika Agélii Genlott. En kartläggning från Skolverket visar att lärare efterfrågar stöd och kompetensutveckling på AI-området – oron är utbredd och många pedagoger belyser att det är ett ämne som är svårnavigerat på egen hand. Dessutom är just kompetensfrågan något som har förbisetts i skolan tidigare.  

– För 10 till 15 år sedan fokuserade skolans digitalisering för mycket på tekniken och inte på kompetensutveckling. Det får vi äta upp idag – men vi får inte göra samma misstag igen. Nu ser vi en walk-over från statlig sida, där man inte tar sitt ansvar över att styra, leda och visa en riktning.

– AI är – likt en hammare – ett verktyg med många möjligheter och risker, och som kan användas till något mycket dåligt och något mycket bra. Därför är kompetens egentligen det enda som Sverige behöver – på alla nivåer.

Rent konkret vill Annika Agélii Genlott se ett ökat ansvarstagande och en kraftsamling runt AI genom hela styrkedjan: på nationell nivå, kommunal nivå och ner till respektive lärare. På nationell nivå vill hon se en övergripande AI-riktning och vision.

– Och riktningen ska helst inte gå bakåt som signalerna som ges i nuläget, utan framåt. Sedan hoppas jag även att nationella aktörer, som vi på SKR, sluter oss samman och stöder i det vi kan göra för att stödja skolhuvudmännen. Därutöver behöver förstås skolhuvudmännen ta ansvar och inte tänka att AI-frågan är upp till respektive lärare. Lärarna ska naturligtvis själva välja hur de vill arbeta med AI, men huvudmännen måste skapa förutsättningar för lärarna att nyttja AI på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

Under samtalet deltog även Sofi Elfving, vd och grundare för AI-bolaget Substorm. Hon vill också se ett ökat statligt ansvar gällande AI i skolan, och är förvånad över att staten kan blunda för en utveckling som redan har skett.

– Det är som att politiken har glömt att det genom historien sker stora förändringar, exempelvis industriella och digitala revolutionen. Vi är nu mitt uppe i ytterligare en revolution som utan minsta tvekan kommer att finnas kvar – men från politikens håll väljer man då att räddhågset backa tillbaka. Att inte ta ett beslut är också att ta ett beslut, men med en mycket högre risk.

Sofi Elfving menar att den nuvarande situationen påminner lite om rädslan för automatisering av fabriker för 100 år sedan, där folk var livrädda för att förlora jobben.

– Idag skulle politiken kunna sträcka ut en hand till övriga samhället och be om hjälp, men man vågar inte. Våra politiker behöver skippa panikkänslan, ta ett djupt andetag och se över vad vi behöver göra. Sett över tid har vi kunskapen att hantera förändring, och vi kan göra det igen.

Läsa, räkna, skriva och AI

Under samtalet lyftes importansen av att utbilda elever och lärare om AI, då det kan påverka alla ämnen och elevernas uppfattningar om världen. Enligt Johan Falk, Guldäpplet-vinnare och grundare av Falk AI, är en viktig del att särskilja mellan att undervisa med AI och att undervisa om AI. Detta kan vara en väg för att få diskussionen att fungera bättre politiskt.

– Lärare behöver lära sig så pass mycket om AI att de förstår huruvida det behöver finnas med i det man undervisar om, exempelvis matematik eller svenska.

Och gällande elever vill Sofi Elfving se att man från politiskt håll sätter en grundläggande utbildningsnivå i hur AI fungerar, ända från låg ålder.

– Jag samarbetar en del med Sveriges pensionärsförbund som utbildar pensionärer i grundläggande AI. Det är helt fantastiskt. Något liknande borde göras för våra barn och unga. Det behöver inte handla om specifika verktyg utan mer om att öka förståelsen för vad tekniken är.

Annars riskerar vi att rådande AI-utveckling ytterligare ökar utanförskapet bland Sveriges elever och i övriga samhället, enligt Sofi Elfving. Alla har inte samma förutsättningar att lära sig om AI utanför skolan.

– Det kanske kan provocera vissa men jag tycker man kan tänka på AI som att vi har en ny typ av kompetens: läsa, räkna, skriva och AI. Det kommer att påverka så mycket i hur vi bygger kunskap och hur vi gör saker. Vi kommer inte ens att prata om AI om några år eftersom det kommer vara en så pass naturlig del av livet, men – som det ser ut i nuläget – kanske inte för alla?

Framtiden är inte svart eller vit

Från hårdvaruleverantörshåll deltog även Therese Gripenstam, Nordic Education Channel Manager på Logitech. Det schweiziska bolaget har under de senaste åren alltmer specialiserat sig på skolmarknaden där man försöker leverera smarta och ergonomiska verktyg som de facto gör nytta i klassrummen, såsom för skolan specialanpassade headset med brusreducering och smarta webbkameror för hybridundervisning.

Therese Gripenstam tycker att debatten om digitalisering och AI i skolan ofta blir för svartvit, när sanningen egentligen ofta ligger någonstans mitt emellan.

– Exempelvis visar en studie från Örebro universitet att handskrift såklart är bra, men att digitala pennor hjälper elever att förbättra sin motorik. Så svaret på skolans framtid är inte helt digital eller helt analog, utan att båda delarna behövs. Och egentligen finns alla digitala verktyg och AI-applikationer som behövs redan ute i skolorna, så det viktiga framåt är att börja nyttja dem på rätt sätt.