"Dessa fem åtgärder kan göra Sverige ledande inom AI"

Sverige och resten av Europa har under lång tid legat efter i utvecklingen av infrastruktur för molntjänster och datalagring. Marknaden domineras av amerikanska techbolag och idag finns inga europeiska alternativ i närheten av dessa vad gäller storlek och kapacitet.

AI-utvecklingen kräver forskning kring modeller samt tillräckligt med beräkningskraft för att kunna träna och köra dessa. Detta kräver en enorm mängd grafikkort – precis det som finns i molnjättarnas datacenter. Den rådande bristen på grafikkort är ett hot för länder som Sverige och situationen lär inte bli bättre då molnjättarna köper upp det mesta på marknaden.

En av de främsta grafikkortstillverkarna är amerikanska bolaget Nvidia, som av USA har ålagts exportförbud till Kina samt exportbegränsningar till flera EU-länder. Detta kan hämma AI-innovationen i länder utanför USA, samtidigt som kraftigt höjda exporttullar kan komma att öka kostnaden för amerikanska molntjänster.

Utöver bristande infrastruktur för AI har Sverige ett alldeles för komplicerat upphandlingssystem inom offentlig sektor. I USA uppmanas istället startupbolag att bygga lösningar som – om de är framgångsrika – enkelt kan användas av eller säljas till myndigheter.

Regleringar enligt GDPR och AI Act fortsätter att skapa osäkerhet på marknaden. Samtidigt är dataavtalet mellan EU och USA – EU-U.S. Data Privacy Framework – i gungning vilket kan få till följd att amerikanska molntjänster åter blir olagliga under europeiska dataskyddsregler. 

Vi har länge glorifierat marknaden i USA, men ser nu ett attitydskifte, drivet av en instabil geopolitisk situation, otydliga juridiska regelverk och ett gryende handelskrig.

Jag efterlyser fem kritiska åtgärder för att Sverige inte ska fortsätta halka efter i AI-racet:

• Bättre infrastruktur. Sverige behöver kraftfulla datacenter och tillgång till grafikkort, men även tillgång till rätt sorts applikationer. I USA finns många API-leverantörer inom infrastruktur – exempelvis betallösningar – som gör det möjligt att snabbare utveckla nya tjänster. Ge svenska företag och organisationer möjlighet att bygga vidare på det som redan finns.
• Mer riskkapital. Strukturen för riskkapital ser helt annorlunda ut i USA jämfört med Europa. Vi behöver underlätta stora investeringar i infrastruktur och applikationer, vilket delvis kräver skattelättnader för lokala aktörer.
• Tydligare regelverk. GDPR, AI Act och andra regleringar måste förenklas och förtydligas. Om framtiden är oviss vågar få satsa, utan avvaktar hellre till dess att riktlinjerna har klarnat.
• Förbättrat upphandlingssystem. Sverige måste se över vårt nuvarande upphandlingssystem som många gånger gör det komplicerat att sälja till offentliga sektorn. Det finns många mindre företag som driver innovationen inom AI, men som avskräcks från att försöka sälja till offentlig verksamhet.
• Attrahera nyckelkompetens. Sverige är duktiga på att utbilda vassa dataingenjörer och annan AI-kompetens, men sämre på att behålla dem. Det är förvisso svårt att konkurrera med amerikanska bolag som ofta erbjuder högre löner och attraktiva optionsprogram, men det finns saker som våra politiker kan göra. Ett förslag är att förenkla systemet för forskningsavdraget, där nedsättning av arbetsgivaravgifter kan ske för personal som arbetar med forskning eller utveckling. Otydliga regler och betungande bevisbörda gör att många bolag idag avskräcks från att söka. 

Den globala kartan inom AI-innovation förändras snabbt och med rätt åtgärder kan Sverige bli ett av de ledande länderna. Men för att detta ska hända är det flera pusselbitar som ska på plats och det är brådskande. Utvecklingen har aldrig gått så fort som nu. 

Niklas Silfverström, vd och medgrundare, Klang.ai