Svenskar eniga om skärmtid – med ett undantag 

I juni 2024 släppte Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten en rapport som bland annat visade att hög användning av digitala medier hos barn och unga kan leda till depressiva symptom, försämrad sömn och en negativ kroppsbild. 

Det framkom också att unga själva är medvetna om hur deras skärmanvändande går ut över fysisk aktivitet, sömn och relationer. I september 2024 kom de första rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten gällande barn (upp till 18 år) och deras skärmtid. Och i december 2024 kom sedan en vägledning gällande skärmanvändning för barn, riktad till vuxna.

Från denna kontext valde forskarna att i den nationella SOM-undersökningen 2024 ställa frågan till svenskar om deras syn på att begränsa skärmtiden för barn. En bred majoritet, 67 procent, svarade att de tycker att det är ett ganska eller mycket bra förslag, jämfört med endast 11 procent som anser att förslaget är dåligt. 

– Det viktigaste fyndet i studien är att det är så pass många som är positiva till att begränsa skärmtid för barn, och att det råder en bred samsyn kring frågan i Sverige. Samtidigt vet vi sedan tidigare att opinionen både följer och påverkar myndigheter och politiker, vilket var en anledning till att vi ville studera detta just nu, säger Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet, i ett pressmeddelande. 

Opinionen är enig, med undantaget ”gamers” 

Även om den allmänna meningen i frågan är enig går det att se några skillnader mellan grupper. Kvinnor och äldre är mer positivt inställda till att begränsa skärmtiden: 71 procent av kvinnorna anser att förslaget är mycket eller ganska bra jämfört med 63 procent av männen. För åldersgruppen 65 år eller äldre är 71 procent positiva till begränsningar jämfört med 62 procent i gruppen 16–29 år.

Däremot visade undersökningen inga tydliga skillnader mellan personer som lever med barn i hushållet och de som inte gör det. Men forskarna kunde se en viss negativ inställning till skärmbegränsningar från de som regelbundet spelar onlinespel.  

– Analyserna visar att ju mer man ”gamear”, desto mindre positivt inställd är man till att begränsa skärmtiden för barn. En tolkning är att onlinespel ger mycket egen skärmanvändning vilket gör det svårt att argumentera för att begränsa andra, i linje med psykologiska teorier om kognitiv dissonans. Samtidigt kan det också handla om att gamers som grupp i högre utsträckning bortser från de negativa hälsoaspekterna kring skärmtid, säger Anders Carlander.