Ny forskning: Så påverkar digitalisering olika samhällsgrupper

Linnea Öhlund, doktorand i informatik vid Umeå universitet.
Digitaliseringen har stor potential men också stora risker för marginaliserade grupper. Det krävs medvetenhet och aktivt arbete för att säkerställa en rättvis utveckling, menar Linnea Öhlund i sin doktorsavhandling inom fältet Social Justice in Human-Computer Interaction (HCI).
– Avhandlingen presenterar en teori för att bidra till känslighet i ämnet och förebygga att digital teknik skapar negativa konsekvenser för marginaliserade grupper, säger Linnea Öhlund, doktorand i informatik vid Umeå universitet.
I sin avhandling undersöker hon hur digital teknik påverkar redan marginaliserade grupper. Hennes forskning fokuserar på "socio-tekniska system" – samspelet mellan teknik och samhälle – och hur systemiskt förtryck som marginalisering och diskriminering kan ta sig uttryck genom digitala lösningar.
Två sidor av tekniken
Hennes avhandling belyser teknikens dubbla sidor: den kan både förstärka befintliga orättvisor och exkludera utsatta grupper, men också potentiellt motverka dem. Exempelvis sker en exkludering när äldre personer inte har kapacitet att följa med i den digitala utvecklingen och därmed lämnas utanför. Hon lyfter även ett positivt exempel: digitaliseringen av det samiska kulturarvet. Detta kan motverka exkludering genom att göra samernas kulturhistoria tillgänglig för en bredare allmänhet.
Forskningen, som bygger på sex artiklar inom fältet Social Justice in Human-Computer Interaction (HCI), syftar till att forskare, utvecklare och beslutsfattare ska arbeta aktivt för en mer rättvis digital framtid, medvetna om den makt som finns i socio-tekniska system.
– Förhoppningen är att forskare, teknikutvecklare och beslutsfattare ska genom min forskning kunna se hur mycket makt som finns inom socio-tekniska system och att vi tillsammans behöver arbeta aktivt för att parera negativa konsekvenser för marginaliserade grupper, säger Linnea Öhlund.
Läs mer om ämnet: