AI kan effektivisera vågkraft – men Vattenfall avvaktar nysatsningar

Vågkraft var på agendan redan för ett decennium sedan och 2015 rapporterade Sveriges Radio om hur flera vågkraftverk prövats i vatten utanför Orkneyöarna i Skottland, men efter att det visat sig vara mycket kostsamt och tekniskt komplicerat var det flera företag som drog sig ur, däribland Eon och Vattenfall. 

– Vi tror fortfarande på det här som en förnybar teknik men det är tydligt att det behövs mer teknikutveckling för att kunna konkurrera med annan teknik, till exempel vindkraft, sa dåvarande forskare på Vattenfall, Karl Bergman, till SR.

Fördelen med vågor är att de är konstanta oavsett väder, och därmed blir energiproduktionen från vågor mer pålitlig än den från sol och vind. Dessutom ger vågkraft tre gånger mer energi per så kallad ytenhet än vad vindkraft gör. Trots dessa styrkor existerar ännu inga kommersiella vågkraftsparker. Anledningen är, precis som för tio år sedan, bristfällig teknik och (för) höga kostnader.  

Tekniken tio år senare 

Nu menar en del forskare att AI är nyckeln till att göra vågkrafttekniken kostnadseffektiv genom att energiuttaget optimeras från varje våg via smarta styralgoritmer. 

– Vågkraft har i dag blivit mycket bättre och nu behövs kapital för att kommersialisera lösningarna så att en storskalig industriell utbyggnad kan ta fart, säger Mikael Sidenmark, grundare av Ocean Harvesting i Karlskrona, till Dagens Industri.      

Ocean Harvesting i Karlskrona grundades 2017 och har utvecklat ett vågkraftverk med en flytboj på havsytan som kopplas ihop med ett ankare på botten via en drivlina. I drivlinan sitter generatorer som genererar el.  

Tidigare i år startades ett EU-finansierat projekt där ledande forskare inom vågkraft från Irland och Italien ska utveckla en ny styralgoritm som är mindre beräkningstung än tidigare varianter och kan utföra beräkningarna i realtid. Ocean Harvesting är med i detta projekt och drivlinan till deras vågkraftverk skall byggas i 1:3-skala och testas med den nya styralgoritmen. 

– Med en styralgoritm kan dragkraften mot bojen optimeras för varje våg för att maximera energiuttaget. Den blir dock väldigt beräkningstung om den ska kunna förutse bojens rörelser med hög noggrannhet. Med AI kan styralgoritmen tränas för att kompensera fel i simuleringsmodellen, som därmed uppnår högre noggrannhet och bättre prestanda, berättar Mikael Sidenmark för Di. 

I fyra år framöver ska tester utföras till havs och ambitionen för Ocean Harvesting är att kommersialisera tekniken i full skala tillsammans med, hoppas man, stora energibolag som exempelvis Vattenfall. 

Tveksamheter till vågkraftverk består 

Björn Bolund drev Vattenfalls Marina forskningsportfölj Vågkraft och Tidvattenkraft under flera år till dess att den lades ner 2015. Idag jobbar han som portföljchef för forskning inom vindkraft på Vattenfall.  

– Jag tror att AI i form av bättre och effektivare datamodeller kan skapa styralgoritmer för vågkraft som dels gör att varje enhet blir bättre på att absorbera energi, dels gör att interaktionen mellan varje individuell vågkraftsenhet bättras och bidrar till en högre produktion från en vågkraftspark. Man kan se exempel på detta i senaste årens forskning och svenska utvecklare ligger långt framme inom detta område. Det kommer troligtvis också att vara en nödvändighet för kommersiell vågkraft framåt, säger han till Voister. 

Vattenfall har sedan 2015 bevakat vågkraftssektorn ur ett tekniskt perspektiv och ur ett kostnadsperspektiv, men inte engagerat sig aktivt i projekt. 

– Vattenfall är inte redo att investera i vågkraft i dagsläget, trots att hela vågkraftsbranschen har gått framåt. Idag tio år senare är tekniken bättre, men samtidigt har vind och sol avancerat ännu mer samt kostnaderna på dessa tekniker sjunkit till ännu lägre nivåer vilket gör vågkraften till mindre lönsam i en jämförelse, säger Björn Bolund. 

Samlokalisera vind- och vågkraftverk en idé 

Vågkraft ses också som ett pålitligt komplement som kan samlokaliseras med havsbaserad vindkraft. 

– Vågenergianläggningar passar bra som ett komplement till flytande havsvindparker eftersom det får plats på samma yta, säger Mikael Sidenmark på Ocean Harvesting, till Di. 

Även Björn Bolund på Vattenfall tror på idéen om samlokalisering, men understryker att det trots allt kommer att ta tid att nå dit. 

– Jag tror att det finns potential för vågkraft för vissa specifika ändamål. Jag tror det kommer att dröja tills vi får se kommersiella stora parker i stil med vindkraft. Däremot tror jag att det inom ett decennium kommer ändamålsspecifika lösningar där vågkraft används på fördelaktiga platser. Eventuellt skulle det också kunna vara samlokalisering med andra kraftslag, men för detta krävs bättre anpassning av tillstånd och dylikt, säger han.