AI i högre utbildning här för att stanna – lärosäten måste anpassa sig

I sin studie om internationella perspektiv på AI i högre utbildning har Montathar Faraon, biträdande professor i informatik, och Kari Rönkkö, professor i informatik, båda vid Högskolan Kristianstad, jämfört hur AI används av studenter i Norden och USA.

Enligt forskarna bekräftar studien att AI-tjänster såsom Chat GPT i huvudsak används av studenter för att förbättra studieresultat, men att det skiljer sig åt beroende på i vilket land man studerar.

– I USA är utbildningen inte gratis, och det är generellt högre konkurrens både om betygen under studierna och om jobben efteråt. I de nordiska länderna anses betyg (G eller VG) inte vara lika avgörande, och synen är i stället att kunskap, erfarenhet och kontakter i slutändan leder till anställning, säger Montathar Faraon.

Ställer krav på lärosäten

För Montathar Faraon är AI-användningen här för att stanna och det är upp till lärosätena och deras lärare att skapa kurser i vilka AI integrerats på ett förtjänstfullt sätt.

Som exempel lyfter Montathar Faraon hur han och hans kollegor demonstrerar praktiska fördelar med AI-tjänster genom workshops för både studenter och lärare. Samtidigt menar han att det är viktigt att integrera dokumentationskrav för AI-användning så att studenter måste redogöra för användningen av AI och den egna tankeprocessen.

– Man bör även balansera AI-användning med kritiskt tänkande genom att skapa uppgifter som AI har svårt att besvara, så kallade "wicked problems". Det är också viktigt att identifiera relevanta AI-färdigheter som förbereder studenter för framtida yrkesroller, säger han.

Exempel på sådana AI-färdigheter är balanserad AI-användning, det vill säga att kunna bedöma när AI bör användas och när mänsklig expertis är att föredra, eller kontinuerligt AI-lärande, det vill säga förmåga att hålla sig uppdaterad om nya AI-tekniker och -tjänster.  

Ett antal utmaningar

Så långt, allt väl. Men det finns även utmaningar med ett AI-införande i svenska universitet och högskolor. I ett mejl till Voister lyfter Montathar Faraon framför allt tre sådana:

1. Integration med befintliga lärplattformar. Många plattformar är föråldrade samt drivna av privata företag. De är inte designade utifrån dagens pedagogiska behov och studenters vanor, vilket gör dem svåra att anpassa för nya teknologier;

2. Det finns varierad kunskap om AI bland lärare på högskolor och universitet. Det krävs fortbildning av lärare för att de ska kunna handleda studenter i ansvarsfull AI-användning;

3. AI får inte enbart användas av studenter för att lösa uppgifter, utan behöver användas med existerande pedagogiska modeller för att utveckla studenters högre kognitiva nivåer som att analysera och skapa.

Har du exempel på en kurs där Chat GPT eller liknande används på ett bra och kunskapsfrämjande sätt?

– Vi har på Högskolan Kristianstad inom magisterprogrammet digital design under höstterminen 2024 introducerat AI-tjänster som är relevanta för designforskning och akademiskt skrivande. På kandidatprogrammet digital design har vi under vårterminen 2025 använt AI-tjänster inom området webbutveckling. Exempelvis har lärare visat hur Chat GPT kan användas för att felsöka kod och förklara programmeringskoncept. Antalet frågor från studenter i diskussionsforum sjönk med 90 procent jämfört med kursomgången 2024. Resultatet blev att studenter tog mer ansvar för sitt eget lärande genom att arbeta ansvarsfullt med ChatGPT och arbetsbördan minskade för undervisande personal, säger Montathar Faraon.