Studenter omvandlar AI-idéer till fungerande affärsmodeller på 120 timmar
Foto: Örebro universitet
På Örebro universitet finns AI impact lab som kopplar ihop forskare med utmaningar i näringslivet. Ofta genereras idéer med goda chanser att få stor samhällsbetydelse, men forskaren saknar kommersiell drivkraft att ta dem vidare. För att lösa detta har universitetet startat ett program för att koppla ihop idéer med entreprenörssugna studenter, som tar fram en affärspitch på 120 timmar.
Ravi Chadalavada är innovationsrådgivare vid Örebro universitet Holding och har under sommaren guidat entreprenörssugna studenter i att omvandla AI-idéer från forskarsidan till fungerande affärsmodeller. Detta sker via ett så kallat EIR-program, där EIR står för Entrepreneur in residence och innebär att tillföra expertis som tar ett företag framåt.
– Inom AI impact lab finns ett program som heter AI.All, som kopplar samman forskare med reella utmaningar från näringslivet. Vad vi sett där är en strid ström av idéer som kan få stor samhällsbetydelse, men inte drivet hos forskaren att ta dem vidare. Så vi behövde hitta stjärnor som vill göra just det.
EIR-programmet låter utvalda universitetsstudenter jobba med idéer från AI.All genom ett slags sommarjobb, på totalt 120 timmar. Det kan låta lite, men fyller i sig ett syfte; att undvika att studenterna går för djupt in på själva forskningen eller tekniken bakom idén.
– En insikt förra året var att eleverna gick in för mycket på detaljer i det tekniska. Därför har vi varit väldigt tydliga från start med att de enbart ska fylla en tio sidor lång pitch-presentation. Allt som de tar fram under dessa tre veckor ska passas in där.
Ravi Chadalavada understryker att studenterna inte behöver förstå tekniken på djupet.
– Det du behöver veta är i princip vilken input som behövs, och vilken output den genererar. Målet är att förse studenterna med hammaren, sen ska de själva hitta spikarna.
Rätt idé och rätt talang
Under programmets gång försågs studenterna med olika idéer; smartare schemaläggning, en autonom odlingsbädd och AI för att analysera grönområden via satellitbilder.
I augusti pitchades de färdiga affärsmodellerna för investerare och Ravi Chadalavada är imponerad av resultatet.
– De har varit otroligt motiverade, och åstadkommit väldigt mycket på kort tid. De har validerat idén, knutit kontakter i näringslivet och landat i en fungerande affärsmodell eller åtminstone utkastet till en.
Redan nu står det klart att en av idéerna de facto blir till ett företag. För de andra studenterna väntar nya projekt.
– Det vi har gjort är att identifiera människor med rätt typ av mindset och se hur de tar sig an och löser den här typen av scenario. I vissa fall är idéerna redo att tas vidare som de är, i andra fall har vi hittat rätt talanger som nu får ta sig an nya idéer och projekt.
Inför nästa år är nu förhoppningen att få fram fler starka idéer och framför allt nå ut bredare för att hitta rätt talanger att ta dem vidare.
– Det här är ett bra sätt att bygga något snabbt, och att lära sig snabbt av det. Det finns ett stort entreprenöriellt sug bland många studenter, men de sitter inte alltid på idéerna själva. Eller så har de svårt att avgöra vilken idé som är värd att satsa på. Här hjälper EIR-programmet till genom att koppla ihop studenten med en forskare som är specialist på området och ett befintligt problem från näringslivet. På så sätt säkerställer vi att det är ett problem som behöver lösas och som det förmodligen finns en enorm marknad för.
Läs mer om ämnet: