Norrbotten först: Så skapade 14 kommuner ett gemensamt verksamhetssystem för socialtjänst

– Det är som ett fantastiskt kvitto på ett väldigt slitigt arbete, säger Håkan Olsson, projektledare för E-nämnden. Men vad är det vi har gjort då?

- Jo, vi har skapat ett gemensamt ekosystem, verksamhetssystem, för Norrbottens 14 kommuner i hela länet, kompletterar Jenny Liljebäck, Socialchef i Överkalix kommun.

– Det innebär alltså att lejonparten är exakt likadant i hela Norrbotten, och syftet med det är att säkerställa att vi ska kunna jobba med och åt varandra – samverka – på en helt annan nivå än vad vi kan göra idag. För det finns ju stora utmaningar, inte bara i Norrbotten utan i hela Sverige, med en åldrande befolkning...

– Kompetensförsörjning, fyller Jenny i.

– Ja, kompetensförsörjning, och kostnadsutveckling. Att bli fler känns svårt men däremot att jobba på annorlunda sätt, det är bakgrunden till varför projektet startade. Och anledningen till att vi till slut vann på Vitalis.

Ja, det har lyfts mycket om ert samarbete och samverkan – och det är många som pratar om det under Vitalis – men det är ju ofta lättare sagt än gjort. Vilka har varit utmaningarna?

– Utmaningarna är väl att vi är 14 kommun med individuella behov och viljor, men vi har en gemensam lagstiftning att följa i Socialtjänsten. Så det har handlat om det, att enas om att det är den gemensamma basen som ska vara gällande, svarar Jenny.

– Sen bestämde vi några grundbultar i ett tidigt skede som jag tror varit värdefulla. Vi försökte sätta en väldigt tydlig målbild för vad vi ville åstadkomma för någonting, vi sa att det här är inget systembytarprojekt – det är ett verksamhetsutvecklingsprojekt. Jag sa till styrgruppen att jag skiter i hur stor kommunen är; det är en kommun, en röst som gäller. Jennys kommun på 3000 invånare, en annan kommun på 80-85 000 invånare – det är klart att det lätt blir att den stora kommunen helt plötsligt ska köra över de små. Den diskussionen har vi aldrig haft och jag tror att det beror på att vi satte det så tidigt, berättar Håkan.

– Ja vi sa det så väldigt tidigt, att alla har lika mycket att säga till om, instämmer Jenny.

– En otroligt hög grad av delaktighet har också varit nyckeln, det är ju alltså hundratals människor som har varit inblandade i arbetet i olika grupper och konstellationer – större och mindre under kortare och längre tidsperioder.

– Delprojekt, nätverksgrupper och så vidare har jobbat med olika delar utifrån vad vi ska framåt med.

– Och bottenplattan har varit att Socialstyrelsens process, arkitektur, nomenklatur och så vidare är det som gäller. Och sen har egentligen alla fått göra massor med anpassningar, säger Håkan.

Ja, ni har summerat det som ”Norrbotten först”. Vilka nyttofördelar ser ni av det nu?

– Det är så intressant för man pratar om AI och digitalisering, men problemet är att du måste ha en bottenplatta att hänga upp det på. En AI-robot löser inte problemen utan du måste ha en bottenplatta och den bottenplattan har vi byggt i Norrbotten nu. Nu har vi den gemensamma plattformen för att fortsätta digitalisera hur mycket som helst. Vi har örnkoll på verksamheten och det är en grundförutsättning för att kunna digitalisera på ett effektivt sätt. Det finns liksom inga genvägar, förklarar Håkan.

– Nu jobbar vi tillsammans med utvecklingsfrågor, vi har en förvaltningsledning för hela systemet vilket innebär att varje uppdatering görs en gång istället för fjorton gånger, beskriver Jenny.

– Ja vi får en otrolig utvecklingskraft. Kommer bara socialcheferna överens om att vi satsar på det här, då är det ju full fart framåt.

– Vilken kommun som helst kan lyfta in ett utvecklingsområde "kan vi jobba med det här". Säger styrgruppen då "ja vi testar vi kör på det här" då blir det full fart.

Vad är nästa steg?

– Ja, det får vi väl se nu då, skrattar Jenny.

– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser. Det finns idag en önskelista på otroligt spännande saker som är knutet till att hitta tjänster för närstående, säger Håkan och fortsätter: Bland de första styrgruppsmötena så sa jag såhär: När ni som socialchefer startar er dator på morgonen måste ni för guds skull se hur verksamheten mår. Och nu har vi snart statistik, med dashboards, så att man kommer kunna göra det och se nu mår min socialförvaltning bra, eller oj här måste vi göra någonting. Så vi har lyft hela det strategiska perspektivet en rejäl bit och skapat förutsättningar för att driva en effektiv verksamhet.

– Och börjat titta på mellankommunal samverkan ute i linjen, och i ett vidare perspektiv. Så det tänker jag också blir ett nästa steg, summerar Jenny.

– Ja det finns egentligen hur mycket som helst att göra: Det finns ingen bortre gräns, avslutar Håkan.