Så avlastar Sus sjukhus hemma skånsk akutvård

Linn Kennedy, ansvarig för medicinsk vård i hemmet vid Skånes universitetssjukhus, Foto: Fredrik Kron/Voister.

Med digital monitorering av patienter, ett välfungerande planeringsverktyg och tankesättet att vård på sjukhus är dumt, dåligt, farligt och dyrt om det går att lösa på annat sätt, har Skånes universitetssjukhus (Sus) satsat på vård i hemmet. Idag har över 1600 patienter kunnat vårdas hemma, varav närmare en tredjedel kommer från akutvården och Linn Kennedy, ansvarig för medicinsk vård i hemmet på Sus, hoppas på fler i framtiden.

Berätta, hur startade resan med Sus sjukhus hemma? 

– Den startade för flera år sedan, med att vi var läkare som jobbade med mobila team i hemmet på primärvårdsnivå, så vi kunde åka hem till patienter i stället för att de behövde komma in till akuten. Och i samband med det insåg vi att det är möjligt att vårda patienter hemma som annars hade behövt ligga inne på sjukhus. Sen tog vi inspiration från det internationella projektet ”hospital at home” och ville helt enkelt testa det konceptet, fast i en skånsk kontext, säger Linn Kennedy, ansvarig för medicinsk vård i hemmet vid Skånes universitetssjukhus (Sus).

Idag är det över 1 600 patienter som har vårdats på det här sättet, varav 29 procent kommer från akutvården, hur är reaktionerna från patienterna själva? 

– De utvärderingarna som vi gör visar fantastiska siffror, där patienterna är otroligt nöjda över att få lov att vara hemma. De beskriver en ökad delaktighet, en trygghet att få vara hemma. Sen är det en valfri vårdform; det vill säga att vi frågar våra patienter och deras närstående ”vill du komma hem i stället för att vara på sjukhus?”. Alla svar är inte ”ja”, vissa säger ”nej tack”. Men de som säger ”ja tack” är väldigt glada. Det finns även andra vårdformer, inom cancervården till exempel, där man ser att få lov att vara hemma, är väldigt uppskattat.

Vilken teknik och vilka tankesätt är det som möjliggör det här?

– Tekniken som vi har handlar om att kunna ta vitala parametrar hemma; just nu använder vi ett eget monitoreringssätt där vi kan ta blodtryck, puls och saturation i hemmet, som överförs automatiskt till en platta, och sen överförs till oss. Så den tekniken är viktig för att kunna monitorera patienten hemma. Den andra tekniken vi har är ett planeringssystem, för att logistiskt skicka ut rätt person till rätt patient med rätt åtgärd. Det funkar inte om man inte har ett bra planeringssystem också. Så det är de två sakerna, förutom det traditionella med journalsystem etcetera.

Tankesätt då, det är ju en förändringsresa också? 

– Grundtankesättet handlar om att all vård som vi kan bedriva i hemmet ska vi göra på så sätt.

Det finns många patientfördelar, men också kostnadsfördelar såsom stora besparingar. Vad är förhoppningen framåt där, att man ska se för andra positiva effekter? 

– Vi kan se att jämfört med traditionell slutenvård kostar vi 30 till 50 procent mindre faktiskt. Men det är bara när vi jämför utifrån slutenvårdskostnaden. Vi har inte tagit i beaktande andra aspekter som de samhällsekonomiska, som att vi faktiskt vet att vi har studenter som kan fortsätta sina studier eller komma tillbaka tidigare till sitt arbete. Man återhämtar sig snabbare när man får lova att vara hemma.

Nästa steg, vad hoppas du på? 

– Att fortsätta erbjuda denna vårdform till fler patienter, både utifrån vilka andra sjukhusspecialiteter vi kan inkludera och helt enkelt öka vår förmåga att erbjuda detta till fler patienter. Jag hoppas att det sprider sig både hos oss, internt på sus i region Skåne, men också i hela landet. 

18 juni 2024Uppdaterad 9 oktober 2024Reporter Therese Bengtner

Voisters nyhetsbrev

Rekommenderad läsning

Stäng