SKR-chef om datadelning och kommande digitaliseringsstrategi

Ett av skälen till att det är viktigt att digitaliseringsfrågorna stöts och blöts är att Sverige har haft en ledande it-position relativt andra länder, men enligt många experter inom branschen börjar tappa fart.

Ola Odebäck, direktör och avdelningschef för Ekonomi och Styrning på SKR, har deltagit i såväl samtal med politiska beslutsfattare som workshoppar om bland annat digitalisering i välfärden. Han menar att en av de tydligaste åsikterna från i stort sett alla håll är behovet av en digital, offentlig sektor.

– Vi måste ha en sektor som hänger ihop. Som invånare ska jag inte behöva logga in och ut på flera olika ställen för att hantera ärenden och kontakter. Det ska vara en ingång. Det övergripande temat framgent bör kretsa kring ”en digital offentlig sektor” eller ”en digital ingång” för våra medborgare, säger han.

Budskap från SKR:s ekonomirapport

Samtidigt som svensk offentlighet arbetar för att digitalisera och effektivisera, vittnar man om en förhållandevis ”tuff ekonomisk situation”. Det står att finna i Ekonomirapporten från SKR, som syftar till att ge en bild av kommuners och regioners ekonomi de kommande åren. Den senaste rapporten offentliggjordes den 14 maj.

– Man står inför effektiviseringar och besparingar. Det behövs kraft och mod att blicka framåt, sa SKR:s ordförande Anders Henriksson under pressträffen.

En av de stora utmaningarna som SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog lyfte under presentationen är den administrativa börda som drabbar kommuner och regionen när de ska ansöka om ekonomiska medel för alla de effektiviseringsåtgärder som de kan komma att avkrävas från statligt håll.

Detta är något som kollegan Ola Odebäck skriver under på.

– Det tillförs rapporterings- och ansökningskrav som i vissa fall paradoxalt nog kan leda till att det kostar mer att ansöka om medel än vad man får ut. Det kan också handla om att man måste knyta sig an kompetens som kostar pengar, för att kunna utnyttja vissa av de här bidragen. Därför talar vi från SKR om färre riktade statsbidrag, och utökning av de generella, för att vi ska få ut mest effekt.

Digitalisering kan underlätta

Det är inte bara de riktade statsbidragen som medför en stor så kallad uppgiftslämnarbörda för kommuner och regioner, utan all data som myndigheter kontinuerligt samlar in från verksamheterna, och som kräver manuell hantering. Ett sätt att underlätta uppgiftslämnarbördan skulle vara att alla på digital väg kan arbeta med att hämta ut information direkt ur ett verksamhetssystem, istället för att det som idag sköts mycket med enkäter.

– Det skulle vara en otrolig vinsthemtagning om detta sker. Tyvärr ser vi inte att det finns en lösning på gång. Det finns vissa bra initiativ som liknar detta på exempelvis Skolverket och Lantmäteriet, men inget i de mer socialt präglade offentliga verksamheterna. Det finns inte riktigt någon som trycker på knappen, säger Ola Odebäck.

Hur kommer det sig?

– Det finns ett grundproblem, och det är att data till stor del ägs av systemleverantörer och inte av kommuner och regioner som är köpare av it-tjänster. I början av den offentliga sektorns digitaliseringsresa var det svårt att förutse vad konsekvenserna av detta skulle bli, men nu ser vi tydligt att det hindrar kommuner och regioner från att göra adekvata analyser och börja använda tekniker som AI ordentligt. Det är ett problem som vi verkligen behöver hitta en lösning på.

Gemensamma prioriteringar krävs

Sammanfattningsvis är Ola Odebäcks bedömning när materialet från organisationens workshoppar nu ska samlas ihop, att vi alltjämt måste få ihop den digitala offentliga sektorn, och för det krävs gemensamma prioriteringar.

– Myndigheter, regioner och kommuner måste samarbeta för att vi ska nå dit. Vi är inte där idag, men jag tycker vi är på väg dit, och jag tycker det är bra att Regeringskansliet nu öppnar upp för att detta är en väg vi måste ta, säger han.