Kungsbacka släpper AI-regelverk för Sveriges kommuner

Gunnar Wärnfeldt Och Linnéa Princis

Gunnar Wärnfeldt, enterprisearkitekt i Kungsbacka kommun och Linnéa Princis, kommunjurist.

Kungsbacka har på egen hand skapat ett AI-regelverk och delat det på den gemensamma kommunplattformen deladigitalt.se. Kommunens jurist Linnéa Princis har samarbetat tvärfunktionellt med enterprise-arkitekten Gunnar Wärnfeldt för att ta fram regelverket, vars främsta mål är att öka tryggheten och kunskapen inom AI. 

Kungsbacka kommun har tagit fram ett AI-regelverk som heter Regler för AI och en guide vid namn Guide för AI ur ett kommunikativt perspektiv. Sedan dokumenten publicerades i mars i år har de sammanlagt laddats ned över 1 200 gånger. 

Regelverket Regler för AI är framtaget av Linnéa Princis, kommunjurist och Gunnar Wärnfeldt, enterprisearkitekt i kommunen. Att de två är verksamma inom olika roller i kommunen var viktigt i arbetet, menar Linnéa Princis. 

– Vi hade båda fått i uppgift av våra chefer att ta fram ett regelverk, antingen själva eller hitta något att utgå ifrån. Det var också tydligt i organisationen att det behövdes. Så vi satte oss ned och diskuterade; jag kom med mina juridiska perspektiv och Gunnar med de bredare, mer tekniska perspektiven.

– Personer som kan tekniken, juridiken och verksamheten måste jobba tätt ihop i de här frågorna. AI kommer att bli integrerat i allt vi gör och ingen person kan ha koll på allt, så olika sorters expertis krävs, säger Linnéa Princis. 

Gunnar Wärnfeldt håller med, och betonar samtidigt vikten av att de facto komma igång. Allt behöver inte vara krångligt bara för att AI är inblandat.

– Det kan vara lätt att tro att det krävs en stor kommitté för att sätta upp regeldokument, men det är egentligen oerhört okomplicerat. Jag och Linnéa kände att vi borde kunna skapa något ihop, och då gjorde vi det. Och om de här dokumenten kan hjälpa andra kommuner med liknande utmaningar är det ju bara glädjande.

Vad kom ni fram till när ni satte upp regelverket?

Är något styrt av lagstiftning när det gäller människor, är det samma sak för AI.

– Vi kunde snabbt konstatera att vi inte behöver så många nya specifika regler. Mycket fokus i regelverket ligger på “gammal information” kring informationssäkerhet, personuppgifter, sekretessuppgifter och så vidare. Är något styrt av lagstiftning när det gäller människor, är det samma sak för AI, säger Gunnar Wärnfeldt. 

– Och när det gäller generativ AI, som exempelvis producerar text, trycker vi mycket på att man som kommunmedarbetare måste kontrollera att informationen är korrekt. Man kan se på AI:n som en duktig prao-elev. Med det menar jag att man kan ta hjälp av den, men man får själv ta ansvar för materialet som genereras, säger Linnéa Princis. 

Viktigt med trygghet 

Och varför var det så viktigt för Kungsbacka att skapa ett regelverk för AI? Den främsta anledningen är trygghet. 

– Det finns vissa medarbetare som blir extra försiktiga om de inte vet vilka regler som gäller. Samtidigt vill ju vi som kommun att de ska utforska och testa saker. Med ett regelverk kan vi öka tryggheten för dessa personer, säger Linnéa Princis. 

– Därutöver vill vi sätta gränser för ”early adopters” som gärna anammar ny teknik, så de inte gör mer än vad man som kommunanställd får göra. Om en medarbetare i kommunen gör fel blir det i slutändan hela kommunen som gör fel, så här blir regelverket något att hålla sig inom, säger Gunnar Wärnfeldt.

Vad är nästa steg?

– Vi två kommer att anordna ett antal lunchwebbinarier ihop där medarbetare i Kungsbacka får lyssna och ställa frågor när vi pratar om regelverket. Därutöver kommer vi att skicka ut information till samtliga chefer i kommunen som får vidareförmedla informationen internt, säger Linnéa Princis.

Materialet ligger öppet för alla och är tillgängligt för nedladdning på deladigitalt.se.

6 maj 2024Uppdaterad 8 maj 2024Reporter Fredrik AdolfssonAI

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng