It-chefen som vill göra gemensam sak av Sveriges utmaningar
Johan Pettersson, it-chef i Åre kommun.
Johan Pettersson är it-chef i norrlandskommunen och turistorten Åre. Med 12 000 invånare och upp emot 47 000 gästbäddar gäller det att tillhandahålla kommunal service för många på ett skatteunderlag från betydligt färre. Därför är det inte så konstigt att ekonomisk effektivitet toppar hans prioriteringar ihop med välfärdsteknik i vårdsektorn och cyber- och informationssäkerhet.
– Vi försöker så långt det är möjligt att göra saker effektiva med digitala verktyg. Samtidigt är alla it-system inte exemplariskt effektiva och ibland kommer förändringar på lång sikt.
Målet är att nyttja it på ett så smart sätt som möjligt, något som både har att göra med vad som levereras och vem som levererar det:
– Jag är helt övertygad av att vi kommer ha färre system från totalt sett större leverantörer, och jobba med system som går bredare i stället för att lösa enskilda problem. Jag tror också att vi kommer att använda AI på många olika sätt.
Säkerhetsläget har blivit en betydligt större utmaning över tid och Johan Pettersson märker stor skillnad bara från i höstas.
– Det har blivit riktigt, mycket jobbigare. Bara den senaste tiden har många organisationer och kommuner åkt dit på det.
Att cybersäkerhet ligger högt på agendan är inget Johan Pettersson tror kommer att förändras i närtid.
– Det gäller alla kommuner så det vore önskvärt att SKR eller Nationella Cybercentret tog ett mer övergripande ansvar och blev mer konkreta om vilken förmåga enskilda kommuner ska ha. NIS2 kommer visserligen, men det skulle kunna finnas en större tydlighet.
Stärka säkerheten
För att hantera hoten jobbar kommunen med att stärka upp säkerheten på många fronter parallellt.
– Det är en sak att lära medarbetarna men vi behöver också minska riskerna att man kan göra något fel. Vi behöver höja säkerheten på hårdvara, mjukvara och människor – allt det hänger ihop.
Välfärdsteknik är ett annat viktigt område för Åre kommun där den geografiska placeringen spelar in.
– Det finns ett uttryck: 125 på 75. Det innebär att på sikt ska 75 procent av dagens bemanning utföra 125 procent av dagens arbete, då förstår man att digital teknik och teknisk utveckling krävs. Om tre år måste vi ha en teknisk välfärdsplattform som möjliggör det, särskilt i Norrlands inlandsområden som många unga flyttar ifrån.
Inlåsningseffekter från leverantörer
En av utmaningarna i att lyckas är inlåsningseffekter från leverantörer. De gör att när avtal löper ut, tvingas man ibland börja om från början.
– Vi behöver hållbara lösningar, och då menar jag framför allt hållbara över tid. Det vill säga, de behöver vara skalbara och bygga på en infrastruktur som fungerar i framtiden och går att passa ihop med lösningar som inte finns på marknaden idag.
Säkerhet behöver också vara centralt när lösningarna utvecklas.
– Såklart måste de vara säkra, och data får inte hamna på fel ställen eller kunna läsas av fel personer. Ibland är leverantörer lite för duktiga på att sälja funktion framför ett säkerhetstänk vilket blir en utmaning för oss.
Här krävs tydlig kravställning, så att så lite som möjligt kan misstolkas eller omtolkas. Kommuner skulle kunna hjälpas åt med det genom större samordning, som med den pågående upphandlingen av journalsystem där 14 kommuner i Norrland gått samman.
– Jag förstår att det har med det kommunala självstyret att göra men rent tekniskt är obegripligt att det inte finns ett enda system för alla kommuner när behoven ser likadana ut i Stockholm som i den lilla landsbygdskommunen. Lag och verklighet taktar inte där. Om 14 kommuner kan göra det ihop, finns inget som säger att 290 kommuner inte hade kunnat göra det.
Läs mer om ämnet:
