De är med och skapar framtidens flygplats

Forskningsprojektet är finansierat av Vinnova och bygger på samarbete mellan Mittuniversitetet, Örnsköldsviks Airport, Klimator, Saab, Luleå Tekniska Universitet, Combitech, RISE, Luftfartsverket, Örnsköldsviks kommun och Region Västernorrland.

Bland lösningarna som identifierats finns bland annat en självkörande fyrhjuling som kan mäta ytan på flygplatsens landningsbanor. Mätsystemet som används i fyrhjulingen kombinerar laser- och kamerateknik, och har anpassats till flygplatsens särskilda förutsättningar och behov. Detta är en viktig framgång i projektet och bidrar till flygsäkerheten, genom att använda autonom teknik för att mäta friktion på landningsbanan.

– Den nya tekniken kan mäta över en större yta, i stället för endast en mätpunkt på landningsbanan. Systemet kan också avgöra om ytan är torr eller blöt, består av snö, slask eller is, vilket kan vara väldigt svårt att upptäcka med blotta ögat. Tillsammans med information om ytans friktion ger tekniken ett viktigt beslutsunderlag för flygplatsens personal, säger Torbjörn Gustavsson, chef för forskning och utveckling på företaget Klimator som ligger bakom lösningen, i ett pressmeddelande.

DRIWS säkerhetssystem – ett osynligt stängsel

En annan viktig funktion som tagits fram är Driws säkerhetssystem som utvecklats för att agera som ett osynligt stängsel kring landningsbanan. Alla uppkopplade fordon behöver be om tillstånd för att beträda banan annars utlöses ett larm vid felaktig överträdelse. Och flygledare som befinner sig på annan ort kan ta del av informationen som systemet samlar in.

Säkerhetssystemet har även utvecklats för att lokalisera drönare. Explosionen av drönare i samhället har blivit en utmaning för flygplatsens personal och med detta hjälpmedel kan de säkerställa att drönare inte påverkar flygtrafiken.

– Det gör att flygledarna kan se vilka fordon som befinner sig på landningsbanan även vid exempelvis tjock dimma och extremt dålig sikt, berättar Erik Bäckman, ansvarig för det fjärrstyrda flygledningstornet i Sundsvall.

Starka samarbeten har gett resultat och nya idéer

Kan kameratekniken vidareutvecklas för att mäta mängden kemikalier på landningsbanan? Är det möjligt att göra lasermätningar från längre avstånd, exempelvis från en drönare? Och hur påverkar olika väderförhållanden mätmetoden? Projektet har väckt tankar om en rad områden där teknik kan bidra till ytterligare utveckling, men också identifierat utmaningar.

– Vi har haft mycket starka samarbetspartners som bidragit till ny kunskap och förutom de resultat som vi nått har vi tillsammans också identifierat flera nya forskningsutmaningar, säger Benny Thörnberg, docent vid Mittuniversitetet.