AI-tonåringen Laika misslyckas med nationella provet: Reella risker för unga

Laika gjorde provet i tre timmar, under ledning av lärare Malin Riise, som dessförinnan spenderat tid på att etablera en slags elevrelation med AI:n.

– Man ser på hennes resultat att hon har ett väldigt bristfälligt resonemang. Det mest intressanta är svaren på de mer öppna frågorna, där hon ska resonera kring exempelvis för- och nackdelar kring begrepp som demokrati, brottssäkerhet och barnarbete. Det är skrämmande att se att hennes enda referensram är det hon ser på sociala medier.

Malin ger exempel på Laikas resonemang om för och nackdelar med globalisering och barnarbete: ”Men det är väl bra att vi kan få typ kläder från Kina billigt?!”.

Lisa Bragée är hållbarhetsansvarig på Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän som utvecklat Laika tillsammans med AI-specialister och hjärnforskare. Hon kompletterar med att Laika utöver att sakna faktakunskap visar tydligt att provtillfället är jobbigt och att det är utmanande att vara koncentrerad så länge. Hon blir stressad av antalet faktafrågor och hennes psykiska mående skiner igenom.

– Under provtillfället visar hon tydliga symptom, hon är väldigt ensam, deprimerad och utseendefixerad. Detta är en problematik som vi tycker är viktig att lyfta och ta lärdom av för att kunna göra förebyggande insatser. Psykisk ohälsa behöver komma upp på schemat och finnas med i skolan att diskutera kring.

Många likheter med verkligheten

Lisa Thorell, professor i psykologi, har också tagit del av Laikas provgenomförande och håller med.

– Jag skulle gärna se att man har psykisk hälsa på schemat, så att unga får mer kunskap om normala psykologiska reaktioner och hur man hanterar dem. Idag har ungdomar en tendens att väldigt lätt att stressa upp sig, i situationer som är en helt normal del av livet. Det diskuteras idag mycket kring psykologiseringen av att använda begrepp som att man får ångest när man missar bussen eller att ha OCD över något – när det senare är ett tvångssyndrom.

Även om Laika är dragen till sin spets ser Lisa Thorell likheter mellan provtillfället och situationer med barn och unga i det verkliga livet.

– Jag upplever att Laika har väldigt mycket koncentrationssvårigheter om man kommer in på något en längre tid. Allting blir också väldigt selektivt eftersom hon fastnar i de saker hon är intresserad av, och det är ju ofta det spektakulära. Nu är hon ju en konstruerad person men det stämmer tyvärr överens med vad vi ser med barn och unga i Sverige, att man tappar fokus.

Lisa Thorell drar paralleller till den nyligen släppta OECD-rapporten och vad som händer med ungdomar med väldigt hög skärmtid – de hamnar i bubblor och får svårt att hålla uppe intresset för något en längre tid. Hon menar att vuxna också kan hamna i detta selektiva fack, till exempel i nyhetsflöden där man ombeds läsa mer inom samma ämne längst ned på en sida.

Bromsa innan det är för sent

Lisa Bragée på Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän hoppas nu att skolmaterialet som man tagit fram ska nå ut till fler lärare och elever framöver. Försäkringsaktören har också tagit fram ett föräldrastöd i samarbete med Allbry. Från Malin Riise och Lisa Thorells håll skulle man gärna se ytterligare krafttag kring skärmar i skolan.

– Skolan är ju en arena för alla barn och unga så där tror jag att ett mobilförbud skulle vara ett bra sätt att skapa en fri miljö för alla, som får andra positiva konsekvenser. Vi ser exempelvis en ökad närvaro när du måste be din mentor om din telefon i slutet av skoldagen. Här hoppas jag att Folkhälsomyndigheten kommer med tydliga rekommendationer för att minska skärmtiden, säger Lisa Thorell.

Malin Riise håller med om att skolan bör vara mobilfri:

– Eleverna ska kunna fokusera på studiero, och den ska inte kompromissas med att vara tillgänglig och hålla sig uppdaterad. Vi behöver en balans i hur vi använder skärmar, digitala verktyg är jätteviktiga verktyg men allt kan inte bestå av det. Finmotorik och annat är beroende av penna och papper, att bläddra i böcker.

Båda lyfter nätterna som ett allt större problem, i och med att Tiktok aldrig sover.

– Det ger status att komma till skolan och ha sett något nytt. Här behöver barnen hjälp av sina föräldrar i att reglera sin konsumtion, de kan inte klara det själva. Många ungdomar säger att de behöver mobilen som väckarklocka men där måste man som förälder kliva in. Har man möjlighet att ge sitt barn en smartphone kan man också köpa en enkel väckarklocka, säger Lisa Thorell.

Malin instämmer och varnar för att Laika är alltför nära den verklighet hon möter som lärare.

– Även om det är väldigt extremt i hennes fall, möter jag barn och unga som kan må väldigt dåligt av olika anledningar men där en överkonsumtion av sociala medier definitivt bidrar. Det kan vara att det planlösa skrollandet tar över sociala interaktioner, sömn eller fritidsaktiviteter. Vi ser också en högre grad hemmasittare idag, så i vissa fall är det alldeles för nära verkligheten.