Ny IMY-rapport: Vägledning vid kamerabevakning
En av fyra offentliga organisationer har de senaste fem åren sökt tillstånd för kamerabevakning i onödan. Samtidigt har nästan var tionde ansökan inte beviljats. Det visar statistik i en ny rapport från IMY.
– Många verksamheter efterfrågar mer information om kamerabevakning. Vår förhoppning är att vår nya vägledning om kamerabevakning ska underlätta i det praktiska arbetet, säger Jenny Bård, chef för enheten för kamerabevakning på IMY, i ett pressmeddelande.
1 av 4 ansökningar onödiga
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har gått igenom samtliga kamerabevakningsansökningar som inkommit till myndigheten de senaste fem åren (1 augusti 2018 till 20 juni 2023). Statistiken presenteras i rapporten Vägledning vid kamerabevakning.
En offentlig aktör, som en skola eller en myndighet, behöver enbart söka tillstånd om bevakningen kommer ske på en plats dit allmänheten har tillträde. Men en av fyra ansökningar har gällt platser där detta inte är fallet, varför en ansökan är överflödig.
Av alla inkomna ansökningar har en tredjedel helt beviljats och 24 procent delvis beviljats. 9 procent av ansökningarna har inte beviljats.
– Intrånget för enskilda måste stå i proportion till den nytta som övervakningen innebär. Vi behöver följa de regelverk som gäller för att säkerställa att vi inte får en övervakning i samhället som inte är motiverad, säger Jenny Bård.
Skolor vill förebygga brott
De flesta ansökningar kommer från skolor, följt av vårdinrättningar och fritidsanlänningar, och det vanligaste ansökningsskälet är att förebygga brott.
– Att det inte krävs tillstånd till kamerabevakning innebär inte att bevakningen per automatik är tillåten. Verksamheter som vill kamerabevaka måste alltid göra en bedömning av om bevakningen är laglig och dokumentera sina resonemang. Det ska vara tydligt hur verksamheterna har gjort sin bedömning av att kamerabevakningen är tillåten, säger Jenny Bård.
Läs mer om ämnet:
