Göteborgs nya CDO om demokratisk teknik, data och framtiden med AI

Anna Ståhlbröst, CDO, Göteborgs stad. Foto: Fredrik Kron/Voister, Adobe Stock

Göteborgs stads nya Chief Digital Office Anna Ståhlbröst gläds över samverkansviljan inom staden. Framöver ligger fokus på att göra kommunen mer datadriven, inte minst för att bättre kunna nyttja AI, samtidigt som hon förespråkar en demokratisering av tekniken för att göra den mer tillgänglig för både medarbetare och medborgare.

– Jag började som digitaliseringsledare för ungefär två månader sedan. Jag har använt den här tiden för att försöka sätta mig in i vart vi är och vad vi gjort. Och jag måste säga att jag är imponerad över det arbete som Göteborgs Stad har gjort så här långt. Man arbetar strukturerat och målmedvetet och har verkligen tagit jättestora kliv i digitaliseringsarbetet. Det finns en plan och man tittar framåt om vad man vill göra, säger Anna Ståhlbröst, CDO, Göteborgs Stad.

Finns det något område som Göteborg lyckats extra väl med?

– Vi arbetar nu med att skapa oss en helhetsbild över staden, och det är som ett nytt grepp. Vi använder oss av verktyg som gör det möjligt för oss att titta på alla digitaliserings- och innovationsprojekt som vi har inom staden, för att se var vi är och hur vi kan lära av varandra. Det är ett pågående arbete och vi är inte i mål, men det är en lyckad vision. Till det planerar vi sedan att koppla på ytterligare en kunskapsarena där medborgare, näringsliv och andra inom staden ska kunna se vad det är vi gör just nu. Jag är stolt och glad över att vi kommit långt i det arbetet.

Och finns det områden som ni inte har kommit lika långt inom?

– Ja, självklart. Vi är inte en datadriven organisation. Det är något vi behöver arbeta mycket med och se vad vi har för resurser i staden, och att nyttja dessa. Många pratar om data som den nya oljan, men jag vill mer se det som ett protein som ger oss kraft och muskler för att jobba vidare. Det kommer i sin tur att kunna göra oss till en mer AI-driven organisation. Vi kan då använda AI-tjänster och -hjälpmedel i de fall vi ser att de kan hjälpa oss att automatisera eller effektivisera våra processer. Det är en resa som behöver påbörjas.

Så samverkan är ni bra på, men att jobba datadrivet inte så bra som ni skulle vilja vara?

– Ja. Samtidigt ser det olika ut från verksamhet till verksamhet. Vi har många förvaltningar och bolag, och en del är väldigt långt framme medan andra kanske har behov av utbildningar och en annan typ av stöttning.

Du har också en bakgrund som professor och forskningsföreträdare med fokus på människa, organisation och samhälle. Finns det något vi borde fokusera mer eller mindre på, när vi diskuterar digital utveckling, tycker du?

– Jag tycker att vi ska fokusera mindre på teknologierna i sig och vara mindre teknikdrivna. Nu är det väldigt mycket fokus på generativ AI, och vi pratar jättemycket om ChatGPT och så vidare. Jag tycker vi borde fokusera mer på hur vi kan demokratisera teknologierna. Hur kan vi vara säkra på att människor är en del av processen? Hur stöttar vi organisationer och individer, och hur gör vi tekniken tillgänglig för alla? Med digitalisering skapar vi klyftor mellan människor – mellan de som kan eller inte kan; de som har eller inte har. Detta behöver vi arbeta mycket mer med, och inte tro att varje ny teknologi ska rädda oss!

Mer demokratisering av tekniken, helt enkelt?

– Ja, och mer värdeskapande. Vi behöver fundera på vad värdet med tekniken är, och vilka värden den kan skapa för oss. Och hur säkerställer vi att den skapar de värdena? Så att vi exempelvis bygger vår AI på rätt data och gör den rättvis. Det är lätt att bygga in partiskhet i systemen, och det måste vi komma bort ifrån, eller åtminstone vara medvetna om när vi gör, så att vi kan hantera utfallet.

– Det är ju alltid en frågeställning: Vill vi att AI ska representera världen som den faktiskt är, vilket innebär partiskhet emellanåt, eller vill vi att AI ska representera världen så som vi vill att den ska vara? I så fall behöver vi städa i vår data. Svaret kan vara olika beroende på sammanhang.

Hur kan digitaliseringen vara en kraft för att möta de nuvarande, ekonomiska utmaningarna?

– Det handlar bland annat om att kunna automatisera och effektivisera vissa delar av de processer vi har, till exempel våra administrativa och rutinartade processer. Det kanske finns saker vi gör som vi inte ens ska göra, som istället kan ersättas av digitala verktyg. Digitalisering ska vara det som för oss framåt. Vi ska inte heller vara rädda för att våga prova, experimentera och utmana oss själva. Det kan finnas en inbyggd rädsla i det att ”digitaliseringen kommer att ta våra arbeten och ställa till det för oss som organisation” och många gånger blir det ju inte så.

– Om vi tar skolan som exempel: Om vi kan automatisera bort vissa administrativa uppgifter, som en viss typ av provrättning eller lässtöd till elever, kan ju läraren sitta ner med eleverna på ett annat sätt och ge stöd. Mer kvalitet istället för kvantitet.

Det går väl inte förneka att det råder AI-feber i branschen. Vilka nya digitala lösningar är du mest nyfiken på?

– Det finns många. Det jag önskar är att vi skulle få ett AI-verktyg som verkligen är en personlig assistent. Någon som jag på ett enkelt sätt kan be om att bjuda in personer och boka rum till ett möte, och som också kan förbereda en presentation med de punkter jag vill ha. Så att jag kan få ett stöd som jag enkelt kommer åt i mitt gränssnitt.  

Det låter skönt.

– Ja, men är det inte ditt vi vill? Vi måste ju få bort allt det här tråkiga som vi måste göra. Och det är på de områdena som det kan komma till nytta. Vi ska ju arbeta med AI sida vid sida, och det är något som ska förstärka mig snarare än förhindra mig, så att jag kan fokusera på det jag verkligen vill göra. Istället för att jag bara rusar runt och gör massor av små, administrativa uppgifter.

– Det händer också spännande saker inom high performance computing. Det finns otroliga beräkningsmaskiner, och dessa kommer ju att behövas när vi får mer komplexa algoritmer som ska ta in större och större mängder data i sina modeller. Och då behöver vi algoritmer som är energieffektiva, för detta kommer förbruka fruktansvärda mängder energi. Därför behöver vi komma på nya sätt att efterlikna människans hjärna, eller hitta på andra typer av algoritmer som kan utföra dessa beräkningar mer effektivt än idag.

Avslutningsvis, hur kommer Göteborgs Stad se annorlunda ut om två år?

– Vi vågar, vi är mogna och vi vågar testa på och experimentera och utmanar oss själva. Vi vet vad vårt omgivande samhälle vill och behöver och möter upp dessa behov på ett bättre sätt så att staden verkligen kan vara ett stöd för demokratiska och samhälleliga processer på ett bra sätt. Det hoppas jag.

– När det gäller digitaliseringen hoppas jag att vi kommit långt med att vara en datadriven organisation. I datan finns det så många insikter och samband som vi behöver bli bättre på att veta mer om, för att kunna ta faktabaserade beslut.

7 november 2023Uppdaterad 9 november 2023Reporter Fredrik AdolfssondigitFoto Fredrik Kron/Voister

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng