Därför har Sverige svårt att upprätthålla en digital ledartröja

– Digitalisering och ny teknik transformerar hur stater opererar. Enligt vårt sätt att mäta ligger idag två tredjedelar av världens länder i höga eller väldigt höga E-Government Development Index-grupper. Det är bra nyheter, säger Vincenzo Aquaro, Chief of Digital Government Branch, UNDESA Division of Public Institutions and Digital Government, FN, under en presentation på E-förvaltningsdagarna i Stockholm.

Digitalisering en jämställdhetsfråga

Vartannat år utkommer FN:s rapport E-Government Survey – The Future of Digital Govrnment. I den har FN sedan 2001 presenterat analyser av den digitala utvecklingen från olika perspektiv, i de 193 medlemsländerna.

Mätningen görs bland annat utifrån E-Government Development Index (EGDI), som baseras på en sorts matematisk formel med tre e-förvaltningsfaktorer: 1) omfattning och kvalitet på onlinetjänster; 2) utvecklingsstatus för telekommunikationsinfrastruktur; och 3) inneboende humankapital, det vill säga förmågan i landet att fortsätta utvecklas.  

– Vårt arbete från FN handlar om att inte lämna några länder bakom oss. Det finns många som är i toppen, som måste försöka hjälpa övriga länder. Digitalisering är en av världens nya orättvisor, och vi måste arbeta ihop för att göra digitalisering till en jämställdhetsfråga, och sätta människan i centrum, säger Vincenzo Aquaro.

Sverige femma – Danmark toppar

År 2022 toppas listan av Danmark, följt av Finland och Sydkorea. På fjärdeplats hittar vi Nya Zeeland och Sverige hamnar strax efter på femteplats. Av de 15 mest digitaliserade länderna finns åtta i Europa, fyra i Asien, två i Oceanien och ett i Nord- och Sydamerika. Det första afrikanska landet (Sydafrika) återfinns först på plats 65.

– Vi arbetar fortfarande igenom vår senaste mätning, och jag ska egentligen inte gå händelserna i förväg, men jag tror nog att ert land kommer att fortsätta att leda världen på digitaliseringsområdet som ni gör idag, Vincenzo Aquaro.

Hanif Bali: ”Slöseri av skattemedel”

Även om Vincenzo Aquaro och FN lägger fram ett underbyggt argument om att Sverige jämförelsevis är bland de bästa länderna i världen på digitalisering, finns det dem som tycker att vi halkar efter; och kanske framförallt att vi halkar efter i onödan.  

En av dessa är tidigare riksdagsledamoten Hanif Bali (M) som inte skräder med orden när han hävdar att det pågår ett slöseri av skattemedel på it-lösningar.

– Jag tycker inte det går så bra för offentlig sektors digitalisering. Vi lägger ner så mycket pengar och resultaten är bleka. Arbetsförmedlingen, Trafikverket och Polisen är några exempel på myndigheter som lagt ned miljarder kronor på it-system som antingen inte fungerat eller som inte använts, säger han i den efterföljande paneldiskussionen. I stort sett varje offentlig organisation köper samma lösningar. Varför har vi inte bara ett system som staten ansvarar för att alla kan använda?

Brita Rösblad, enhetschef för digitaliseringsenheten på Nacka kommun, håller med Hanif Bali om att det är olyckligt att 290 kommuner gör samma sorts investeringar.

– Vi gör detta eftersom det finns en avsaknad av nationell strategi. Vi borde kunna hitta en minsta gemensam nämnare i fler frågor, säger hon.

Hanif Bali tror att denna avsaknad delvis beror på att digitaliseringsfrågan historiskt har kastats runt mellan regeringens departement, och att den minister som ägt frågan sällan har den expertis som krävs.

– Vi skulle inte ha en justitieminister utan juristutbildning, eller en finansminister som inte hade någon erfarenhet av ekonomifrågor. Men så har det blivit med digitaliseringsfrågan, säger han.

Mer samverkan i gammalt statsskick

Anna Kelly, VP för Federated Services på Internetstiftelsen, vänder sig mot att det ska krävas specialistkunskap på central nivå, som Hanif Bali efterfrågar.

– Jag är rädd för att vi skulle få för specialiserade stadsråd som vill detaljstyra våra offentliga organisationer.

Däremot ser hon vårt it-arv och långvariga statsskick, med självbestämmande kommuner och regioner, som orsaker till att det kan vara svårt att ställa om.

– Estland får höga poäng i många avseenden och har ställt om snabbt, men det är delvis för att man inte har något it-arv att handskas med. Det är svårt när man som vi i Sverige har en flera hundra år lång och stabil grund att stå på. Hur utvecklas vi givet våra system som har, och har haft, relativt få problem? Det måste vi fråga oss.

Det är framförallt Sveriges omdöme för kvaliteten på onlinetjänster som vi relativt sätt ligger efter i. Enligt Anna Kelly är det talande för Sverige.

– Vi behöver skapa en samhörighet på detta område som gynnar våra medborgare. Det innebär att vi måste engagera och träna människor på att komma ur sina silor och lära sig nya saker, säger hon.