IMY säger nej till biometriregister av svenska pass

– Det finns ett stort behov av effektiva verktyg i brottsbekämpningen för att komma till rätta med den grova brottsligheten som har utvecklats i Sverige. Biometriutredningen har också i stora delar gjort grundliga avvägningar mellan en effektiv brottsbekämpning och skydd för den personliga integriteten. Förslagen är dock i vissa delar mycket långtgående. Det gäller särskilt förslaget att passregistret ska bli ett biometriskt register som får användas i brottsbekämpande syfte, säger Karin Lönnheden, vikarierande generaldirektör på IMY.

Integritetskänsla uppgifter

Regeringen har gett en utredning i uppdrag att ta fram förslag som kan öka möjligheten att identifiera fler brottslingar genom användning av biometri, alltså biologiska datapunkter som är unika för varje människa, som exempelvis dna, fingeravtryck eller ansiktsbilder. Dessa har mynnat ut i betänkandet Biometri – för en effektivare brottsbekämpning, vilket IMY nu tar ställning till.

Tanken är att insamling och bearbetningen av den här sortens uppgifter ska göra det lättare att klara upp brott i betydligt större omfattning än vad som sker idag. Men den här sortens uppgifter är integritetskänsliga eftersom det är bestående identitetsmarkörer. Hamnar de i orätta händer är integritetsförlusten svår att reparera.

Det konkreta förslaget om att göra passregistret till ett biometriskt register blir av dessa skäl avstyrkt av IMY.

– Att göra passregistret till ett biometriskt register som får användas i ett brottsbekämpande syfte skulle vara en stor och principiell förändring. Dataskyddsregelverket tillåter inte att den här typen av känsliga uppgifter används så generellt och odifferentierat inom brottsbekämpningen om personer som varken är misstänkta eller dömda för brott. Vi bedömer att det här förslaget strider mot såväl svensk grundlag som EU-rätten och avstyrker därför att förslaget genomförs, säger Lisa Zettervall, jurist på IMY.

”Riskerar hota privatlivet”

Även bortom förslaget om just passen ser Lisa Zettervall andra integritetsbaserade hinder med insamlingen och användningen av biometriska data.

– Förslaget måste också ses i ljuset av andra förslag om bland annat utökade möjligheter till användning av ansiktsigenkänning och kamerabevakning. Om det skapas ett register för ansiktsbiometri över merparten av den svenska befolkningen samtidigt som ansiktsigenkänning tillåts vid kamerabevakning på allmän plats blir det i praktiken möjligt att identifiera de flesta människor i det offentliga rummet. I förlängningen riskerar det att hota inte bara privatlivet, utan även andra grundläggande rättigheter som demonstrationsfrihet och yttrandefrihet, säger hon.