Hackaton startskott för Landskronas AI-resa

– I min roll arbetar jag mycket med att driva digitaliseringsfrågor. Bland annat har vi nyligen varit med och arrangerat Lärarnas skolutvecklingskonferens 2023 här i Skåne. Jag är också särskilt nyfiken på AI-frågan, och bjuder in olika förvaltningar för att diskutera om var vi står idag, vart vill vi, och vad behöver vi för att komma dit, säger Marika Forsell, framtids- och utvecklingsstrateg, Landskrona Stad.

Hur tar ni konkret er an samarbete och samverkan i AI-frågan?

– Under lärarkonferensen hittade Landskronas Individ- och familjeförvaltning oss, och tillsammans kopplade vi på vår it-avdelning. Vi har via dem fått ett mandat att skapa ett AI-hackaton med vår partner.

Och vad ska det resultera i?

– Vi har inlett med en första träff och tänker att vi ska ses totalt tre gånger i detta initiala skede. Då bjuder vi in samtliga i förvaltningen, oavsett vad du arbetar med. Under vår första träff pratade vi lite om vad AI-begreppet står för, vilket har utmynnat i att vi, inför nästa träff, ska identifiera behoven och vilka problem vi vill lösa som vi tror att AI kan hjälpa oss med. När vi har gjort det, är det dags för hackaton och då ska vi samla idéer tillsammans i ett lite större forum. Därefter kan vi förhoppningsvis komma till handling.

Vad tror du kommer att vara den största utmaningen i det arbetet?

– Att få folk att våga acceptera inbjudan. Vi är många tusen anställda men bara ett fåtal som kommer till den första bjudningen, trots att intresset är stort. Att gå från dialog till handling blir den stora utmaningen.

Hur hanterar ni det?

– Alla har ett ansvar och borde vara nyfikna på AI-frågan, inte minst den generativa som vi kan använda för att själva skapa lösningar. Man kan testa i litet format på egen hand, för att därefter börja tänka hur det skulle gå att applicera på verksamheten.

Om ni lyckas med det här, var befinner sig då Landskrona stad om några år, tror du?

– Då arbetar vi smartare och är mer resurseffektiva. Vi har tid för människor och för de stora penseldragen. Vi kommer att frigöra annan tid som jag tror vi kommer att ha behov av, för att hitta nya sätt att arbeta och nya lösningar, istället för att sitta fast i gamla rutiner.

Och om vi avslutningsvis tittar på utbildningsförvaltningen, vad händer där som du fokuserar extra på?

– Vi tittar bland annat på eye-tracking som stöd i läsinlärning. Kunskap är ju huvudmålet i skolan och att kunna läsa är en förutsättning för att tillskansa sig kunskap, så vi arbetar med att kartlägga våra barns och elevers läsförmåga. Vi har också robotar införda i vårt centrala elevhälsostöd, eftersom att alla barn inte är i skolan idag. Och för att nå dessa har vi tagit hjälp av robotar.

Finns det några resultat du kan dela med dig av där?

– Inte i nuläget, men jag kan säga att vi har fått elever in till klassrummet med robotens hjälp. Det handlar ju om att få bli inkluderad i ett sammanhang.