"Därför måste riksdagen införa ett data- och digitaliseringsutskott"

Vi är i den fjärde industriella revolutionen som avser förändringarna av artificiell intelligens, internet och robotteknik. Vi förväntas se banbrytande förändringar, med stora utmaningar och möjligheter. Samhällets hantering av digitaliseringen har gått från att handla om teknik till sättet att organisera vårt samhälle, sättet att verka, vara och leva.

Sveriges digitaliseringsstrategi har, eller har åtminstone haft, det övergripande målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Dessa infallsvinklar tränger långt in i svensk förvaltning, demokratifrågor, förhållandet till andra länder, säkerhetspolitik samt näringsliv. Mediernas roll och funktion förnyas löpande, liksom mediekonsumtionen i hela befolkningen.

Trafikutskottet ansvarar över it-frågor

Årligen fattar Sveriges riksdag hundratals beslut och motorn i arbetet är de 15 utskotten. Merparten av arbetet genomförs i utskotten och här förbereds besluten. Ett utskott presenterar ett förslag och riksdagens alla 349 ledamöter tar därefter ställning till förslaget. Varje utskott har sina områden som behandlas där exempelvis militära frågor hamnar i försvarsutskottet, arbetsmarknadsfrågor i arbetsmarknadsutskottet medan socialutskottet tar hand om förslag kring sjukvården. Trafikutskottet har just nu ansvar för kommunikation som vägtrafik, järnväg, flyg och sjöfart men även det ständigt växande området informationsteknik.

Riksdagen behöver nu ta ett samlat grepp med ett eget data- och digitaliseringsutskott. Utskottet kommer att ha angränsningar mot många, förmodligen alla, övriga utskott och riksdagen behöver reformera inrutade strukturer. Datamängden och förädlingen av betydelsefull information ökar. Det uppstår virtuella nätmiljöer samt autonoma och distribuerade virtuella processer. Vår informationspåverkan ökar, liksom miss- och desinformation. Spelreglerna för allt detta är långt ifrån klara.

Sedan en tid pågår även en djup och bred debatt specifikt om artificiell intelligens – ytterst om detta är ett hot eller hopp. Debatten kretsar då exempelvis kring möjlig arbetslöshet, kompetensfrågor, produktivitet, utbildning, självkörande fordon, etiska dilemman, övervakning kontra personlig integritet, framtidens krigsmakter, medicinska frågor och sjukvård, påverkansarbete och hela vägen till okontrollerade dystopiska scenarion som hotar mänskligheten. Oavsett bredden och djupet i allt detta ser vi redan nu behov av lagstiftning, möjliga baksidor, konturer av eventuella faror och behov av möjlig reglering.

Frågan är inte om, utan när

För tre år sedan skrev jag en motion om att upprätta ett data- och digitaliseringsutskott. Jag var först med detta men tiden var inte mogen. Jag trodde då så klart på idén och teknikutvecklingen har nu överträffat mina förväntningar. Jag har nu skrivit en ny motion med samma andemening. Min övertygelse är att frågan inte är om, utan när, riksdagen upprättar ett data- och digitaliseringsutskott.

Det borde inte finnas politiska oenigheter kring inrättandet av utskottet i sig. Den politiska dragkampen uppstår med all sannolikhet ändå, exempelvis kring:

Är digitalt utanförskap ett individuellt problem eller kollektivt? Hur ska möjliga kostnader fördelas? Vad blir rollfördelningen mellan näringsliv och det offentliga? Hur ser vår säkerhet ut kontra individers integritet? Hur ska ansvar och etiska frågeställningar hanteras? Hur och vem kan få äga framtidens innovation?

Jag som socialdemokrat kan redan nu ge några indikationer på vad jag kommer att ta ställning för: Alla ska med, ingen ska lämnas utanför, Sverige ska gå först, ingenjörslandet Sverige är en kunskapsnation och vi ska bejaka teknikutvecklingen.

Mycket har gjorts och görs i Sverige inom digitalisering men fortfarande saknas helhetsgreppen. Även Sveriges riksdag måste anpassa sig och ta ett övergripande ledarskap. Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Hanterat på rätt sätt kommer digitaliseringen att leda till både stärkt konkurrenskraft, en bättre välfärd och ett bättre Sverige. Oavsett vad vi stöter på är min övertygelse att framtiden är hanterbar och att vi väljer vår framtid.

Markus Selin (S), riksdagsledamot, civilingenjör, civilekonom och framtidsoptimist