”Kommuner måste göra invånarna till medvetna konsumenter”

Idag är det nog inte många invånare som tänker på att man genom att använda en digital tjänst från sin kommun bidrar till att spara resurser åt kommunen. Exempelvis att begära bygglov för sitt attefallshus sparar in 7 000 kronor, att anmäla sitt barn till förskola sparar in 1 200 kronor, och ha digital tillsyn i äldreboendet sparar in 50 000 kronor per år. Kommuner har alltså mycket att vinna på att involvera invånarna som medvetna konsumenter.

Tanken uppkom efter ett samtal med Nacka kommuns digitaliseringsdirektör samt utbildnings- och arbetsmarknadsdirektör. Kommunen står i startgroparna inför att skapa utbildningar för invånarna, som ska stärka kompetensen kring allt från krishantering till digitalisering och AI. Det Nacka har förstått är vikten av invånaren som deltagare i kommunens digitala omställning.

Nya användningsmönster krävs

Vi har tidigare slitit vårt hår för att få offentliga organisationer att förstå möjligheterna och nödvändigheten med digitalisering. Vi har fastnat i att den motverkas av intern styrning, regelverk och bristfällig förståelse från politiken. Det vi missat är att ändamålsenlig digitalisering kräver förändrade användningsmönster, inte nytt tillskjutande av funktionalitet.

Medarbetare och invånare skapar tillsammans fantastiska värden, men invånarna behöver stärkas i sitt nyttjande av digitala alternativ för välfärd. Som vi tidigare rapporterat om ser förutsättningarna för digital välfärd mycket olika ut i olika kommuner, men gemensamt är att omställningen vi nu står inför kräver engagemang även från invånarna. Så hur kan vi stötta invånaren i att välja digitala välfärdstjänster framför de traditionella?

Majoriteten av Sveriges kommuner saknar de mest grundläggande förutsättningarna för en sammanhållen digital välfärd. Om bankerna var på samma nivå av digital mognad som kommunerna skulle vi behöva navigera genom hela bankens organisationsstruktur för att logga in på e-tjänsten ”kontoutdrag”, för att sedan göra om hela proceduren om vi ville logga in och använda e-tjänsten ”överföring”. Detta upplägg skulle knappast ha lett till den utveckling vi sett kring digitalisering av bankärenden.

Det vi ser framför oss är en omstöpning av invånaren till medveten användare. Vad skulle hända om vi gjorde invånarna medvetna om hur mycket resurser de frigör vid användningen av digitala alternativ? Om invånarna skulle kunna se att valet av ett digitalt alternativ medför utökade satsningar på en bättre och mer inkluderande skola? Skulle detta påverka invånarnas val? Vi tror det.

För att lyckas med detta föreslår vi att kommuner skapar handlingsplaner som gör invånarna till medvetna användare. Vi föreslår att detta sker genom en kombination av informationskampanjer och utbildningar (som i exemplet med Nacka) där invånaren ges förutsättningar för att se sin roll och sitt bidrag i omställningen.

Visa upp hur mycket som sparas

Tänk om vi skulle kunna visa upp en aggregerad bild av hur mycket kommuner sparar tack vare att invånarna väljer digitala alternativ, samt hur trenden ser ut i dagsläget? Eller kanske till och med en individuell dashboard där invånaren kan se hur mycket den själv sparat åt kommunen än så länge, och vad det motsvarar i stärkt skola, äldreomsorg etcetera?

Vi ser att detta kan bidra till ett samtal om det digitala samhällskontraktet, vad det egentligen innebär och medför. Dessutom skulle det kunna innebära en stolthet både i att vara en god invånare, och att bidra till att stärka välfärden i denna svåra tid.

Johan Magnusson, professor och föreståndare SCDI, Göteborgs universitet

Tomas Lindroth, lektor och avdelningschef Informatik, Göteborgs universitet

Nataliya Berbyuk-Lindström, docent, SCDI, Göteborgs universitet

Charlotta Kronblad, SCDI, post-doktor, Göteborgs universitet