Ny rapport från Reuters: Fler föredrar att låta algoritmer välja nyhetsflödet

Reuters släppte i dagarna den tolfte upplagan av rapporten Digital News Report baserad på data från 46 marknader på sex kontinenter. Tydliga slutsatser är ett lågt deltagande i nyhetsdebatten och sjunkande tillit till medier, samtidigt som digitala och sociala medier får en alltmer betydande roll i medielandskapet.  

Nyhetskanalernas plattformar sällan ingångar

Endast 22 procent använder nyhetskanalernas egna webbplatser eller appar som ingång till nyhetskonsumtion; en nedgång på tio procent sedan 2018. Äldre målgrupper i Nordeuropa går emot trenden medan unga nyhetskonsumenter uppvisar samma beteende där som på övriga marknader. För dem är sociala medier, sök och samlingsplattformar mer naturliga ingångar. Sociala medier står exempelvis för 30 procent att jämföra med 22 procent för sök.  

På online-plattformar föredrar konsumenterna nyheter i textformat, framför video och ljud. Nyhetspoddar förblir en smal kanal: Endast en tredjedel av respondenterna lyssnar månatligen på poddar och bara 12 procent av dessa rör nyheter eller omvärldshändelser.  

Tiktok snabbast växande sociala mediekanal för nyheter

Digitala videoplattformar tar över alltmer från traditionella, digitala plattformar såsom Facebook och Google, vilka har svårt att konkurrera mot exempelvis YouTube och Tiktok. Den senare når i dagsläget 44 procent av 18- till 24-åringar, och fyller 20 procent av målgruppens nyhetsbevakning. Snabbast är tillväxten i Asien, Afrika och Latinamerika. 

Videoplattformar blir därmed allt viktigare distributionsplattformar för mediehusen i att nå yngre generationer. Det är dock generationer som har vuxit upp med sociala medier och oftare vänder sig till kändisar och influerare för nyheter, än journalister. På Twitter och Facebook fortsätter däremot nyhetsmedier och journalister att vara centrala spelare i flödet. 

Trots oro förlitar sig flest på algoritmer

Allt färre, runt en tredjedel, anser att det är ett bra tillvägagångssätt att få nyheter utvalda utifrån ens tidigare läs- eller sökbeteende. Det motsvarar en minskning med sex procentenheter sedan 2016. Trots det föredrar något fler algoritmerna framför redaktörer eller journalister (27 procent).

Svaren kan spegla en generell oro för riskerna med desinformation, och hur vi påverkas av algoritmer. Det går hand i hand med en minskad delaktighet i nyhetsdebatten online. Bara en femtedel deltar aktivt, och närmare hälften väljer att inte delta alls, i nyhetsdebatten.  

Tilliten till nyheter fortsätter minska, med två procentenheter jämfört med föregående år. I genomsnitt tror fyra av tio för det mesta på sanningshalten i sitt nyhetsflöde. Finland ligger i topp, ihop med övriga nordiska länder där public service har hög trovärdighet.

Räckvidden för den typen av kanaler är dock mindre i lägre åldrar. Att nå ut till yngre blir därmed avgörande för att public service ska kunna behålla sin position i dessa länder, spår Reuters. 

Lågkonjunktur och krig får effekter

I tider av lågkonjunktur ser många hushåll över hur mycket de spenderar på nyhetsmedier. Relativt till andra nationaliteter är det en hög grad svenskar som är beredda att betala för sitt nyhetsinnehåll. För mediehusen innebär den ekonomiska inbromsningen att många förflyttar sig ytterligare mot digitalt innehåll, och längre ifrån tv eller print som är mer kostsamt.  

Kriget i Ukraina omnämns också i rapporten, där det ihop med pandemin anses ha varit pådrivande orsaker till en alltmer mobildriven och digital nyhetskonsumtion. Det påverkar såväl mediehusens affärsmodeller som vilka nyhetsformat som blir viktigast.

Rekordmånga undviker nyheter aktivt

Mindre än hälften (47 procent) uppger i sina svar att de har ett särskilt intresse i nyheter, vilket är en minskning från 63 procent år 2017. Detta bekräftas av andelen som undviker nyheter ofta eller ibland, med en rekordhög procentsats på 36 procent världen över. Främst är det förstasidesnyheter som inte lockar, såsom kriget i Ukraina eller den politiska debatten, medan positiva och lösningsorienterade nyheter attraherar målgruppen mer.

För att undvika dagsnyheter blockas nyhetsnotifikationer, konsumtion kvällstid undvikes eller så skrollar läsarna helt enkelt förbi poster av nyhetskaraktär i sina flöden.