På väg mot en statlig e-id?

Sedan juni 2022 har Digg haft uppdraget att föreslå hur en statlig e-legitimation kan utformas. I slutet av januari 2023 lämnades slutredovisningen av uppdraget till regeringen. Den statliga varianten av en e-legitimation skulle enligt Diggs förslag utformas som ett kontaktlöst, aktivt kort som ges ut på högsta tillitsnivån, och skulle alltså vara ett fysiskt kort som du som medborgare skulle hämta ut på ett utlämningsställe.

Digg föreslår en åldersgräns på 13 år eller äldre och att Digg ska ansvara för utfärdandet tillsammans med identitetskontrollerande myndighet som utför grundidentifieringen.

Digg: statligt e-leg behövs

Stegen i utgivningsprocessen föreslås vara en beställning, följt av en ansökan, identifiering och tillhandahållande och till sist en aktivering och val av personlig kod.

– Vår slutsats är att Sverige behöver en statlig e-legitimation. I Sverige har vi redan en hög utbredning av e-legitimation men det finns sårbarheter som en statlig e-legitimation skulle hantera. Dessutom finns det ett digitalt utanförskap. En statlig variant skulle därför utformas så att så många som möjligt ska kunna skaffa och använda den, säger Anneli Hagdahl, strateg på Digg, under en presentation på E-legdagarna i Stockholm.

Konsekvenser och säkerhet i fokus

I sin rapport beskriver också Digg att den statliga e-legitimationen måste utformas i enlighet med den europeiska förordningen om elektronisk identifiering och betrodda tjänster, EIDAS. Myndigheten menar dessutom att fördjupade analyser med fokus på säkerhet behövs, och föreslår ett uppdrag till myndigheterna vid Nationellt cybersäkerhetscentrum under samordning av MSB.

– Det finns en bred samsyn att vi i Sverige behöver se över hur vi arbetar med digitala identiteter. Vi beräknar att arbetet kommer att ta cirka 24 månader, om vi skulle få uppdraget att utforma en sådan här e-legitimation.

Civil- och digitaliseringsminister Erik Slottner svarar

Nu är det upp till regeringen att ta ställning till Diggs förslag. Ansvaret ligger nu hos civil- och digitaliseringsminister Erik Slottner, som svarat på Voisters frågor om hur man tänker gå vidare.

Vad är regeringens inställning om det förslag om en statlig e-legitimation som Digg har lämnat över?

– Det är ännu för tidigt för att säga hur det slutliga resultatet av en statlig e-legitimation kommer att se ut. Förslagen som Digg har lämnat över den 30 januari i år ligger nu på beredning. Den statliga utredning som regeringen tillsatte i december 2022, Säker och tillgänglig digital identitet (I 2022:04), kommer också att ta hänsyn till förslagen från Digg, säger Erik Slottner. 

Hur arbetar ni vidare med frågan?

– Regeringen har som sagt tillsatt en utredning vars syfte är att stärka samhällets säkerhet och robusthet, motverka bedrägerier och underlätta för att fler ska kunna få tillgång till en e-legitimation. Utredningen ska bland annat lämna förslag på vilken eller vilka myndigheter som ska ansvara för grundidentifieringen vid utfärdandet av en statlig e-legitimation och vilka kontroller av identitet som ska genomföras vid en sådan grundidentifiering.

– Det är naturligt att staten ansvarar för och säkerställer medborgares digitala identitet, på samma sätt som vid passutgivning. Utredningen ska också analysera och föreslå förändringar som följer av den reviderade EIDAS-förordningen, och berörda aktörer kommer få möjlighet att lämna sina synpunkter via remiss.

När kan man förvänta sig att ni har kommit fram till ett beslut om huruvida Digg och andra myndigheter får i uppdrag att utveckla en statlig e-legitimation?

– Utredningen ska lämna sitt delbetänkande om hur en kostnadseffektiv statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå kan utformas och tillhandahållas av en statlig myndighet senast den 16 oktober 2023, som sen ska remitteras.

Sverige anses ha samsyn kring vikten av en statlig e-legitimation, och även på EU-nivå rör det på sig i frågan. Vilka är anledningarna att man inte kommit längre i Sverige?

– Den ordning som vi haft i Sverige med e-legitimationer utfärdade av bankerna har tjänat oss väl. Det har bland annat lett till att digitala samhällstjänster har fått ett sådant stort genomslag här. Nu finns det dock flera skäl för att utreda om en statlig e-legitimation behöver tas fram. EU-förordningen EIDAS II kräver att alla EU-länder anmäler en e-legitimation på högsta tillitsnivå genom ett särskilt förfarande, och vi har än så länge bara e-legitimation på tillitsnivå väsentlig.

– Ett annat skäl är tillgänglighetsperspektivet: det är viktigt i ett digitalt samhälle att så många som möjligt kan identifiera sig oberoende av digital kompetens och eventuella funktionsnedsättningar. E-legitimationer utgör även en samhällsviktig infrastruktur som behöver fungera också om samhället utsätts för stora påfrestningar. Det var också med dessa skäl som grund, som regeringen beslutade att tillsätta en utredning.